Bakgrund: Mat och klimat har mycket starka samband och dagens livsmedelsproduktion står för minst 30 % av utsläppen av de växthusgaser som orsakar den globala uppvärmningen. För att nå 1,5 gradersmålet enligt Parisavtalet måste det som ligger på tallriken i huvudsak vara växtbaserad mat. Svenskarnas matvanor idag släpper ut tre till fyra gånger mer CO2 än vad vår ”CO2-budget” till stor del på grund av en hög konsumtion av nötkött och mejeriprodukter. Ämnet hem- och konsumentkunskap har en viktig roll i att fostra kommande generationer i hållbara matvanor och till att vara hållbara konsumenter. Tidigare forskning visar att lärare i hem- och konsumentkunskap (HKK) undervisar om hållbar mat, men av olika anledningar inte genomför det praktiskt.

Syfte: Syftet var därför att undersöka hur lärare i HKK planerade sina matlagningslektioner utifrån ett miljö- och klimatperspektiv och hur de motiverade sina val.

Metod: Semistrukturerade intervjuer med fem HKK-lärare genomfördes i april 2023. Intervjuerna transkriberades och därefter gjordes en tematisk innehållsanalys av svaren.

Resultat: Resultatet visar att lärarna undervisar om mat och klimat och lyfter frågan till diskussion i klassrummet, men att drygt hälften av dem ändå valde traditionella råvaror och recept som de visste fungerar i undervisningen. Fyra av fem utgick från animaliskt protein när de planerade maträtterna. Tidsbrist, ekonomin, livsmedelsavtal och eget miljöengagemang var faktorer som påverkade deras val i större utsträckning än maträtternas koldioxidbelastning. Anledningar till att de inte använde mer växtbaserade livsmedel berodde dels på bristande kunskaper i vegetarisk matlagning, avsaknaden av utprovade vegetariska recept samt elevernas misstänksamhet till grönsaker, böner, linser och ordet ”vegetariskt”. Samtliga lärare valde alltid livsmedel i säsong och arbetade metodiskt med matsvinnet genom kreativa lektioner där eleverna skapade egna måltider av rester.