I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2022) tydliggörs det att skolan ska förmedla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män samt synliggöra och motverka könsmönster. I läroplanen klargörs det även att elever ska få möta skönlitteratur. Ett gynnsamt sätt för lärare att arbeta med genus är genom barnlitteraturen. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur lågstadielärare resonerar kring barnlitteratur. Mer specifikt undersöks hur sex verksamma lågstadielärare resonerar när de väljer den barnlitteratur som eleverna får möta i klassrummet och hur de resonerar när de planerar för ett arbete kring den valda litteraturen. Det finns begränsad forskning kring detta utförd på lågstadiet, därav är denna studie relevant.

Den metod som tillämpas i studien är semistrukturerade intervjuer, vilket är en kvalitativ metod. Metoden intervjuer valdes då det ansågs vara den metod som bäst passade studiens syfte då studien undersökte lärarnas resonemang. De semistrukturerade intervjuerna spelades in och transkriberades därefter. Den insamlade datan analyserades utifrån sex faser i tillvägagångssättet för en tematisk analys. Tematisk analys valdes då det är en passande metod för att analysera intervjuer i en mindre datamängd. Resultatet av studien besvaras av fem teman. I de olika temana framgår det att det inte är utifrån barnlitteraturen som lärarna främst arbetar med genus, dock visar resultatet att några av lärarna arbetar med genus utifrån barnlitteratur då det möjliggörs. Genusperspektivet är inte heller den mest centrala aspekten i lärarnas val av barnlitteratur. Däremot visar resultatet att några av lärarna betonar att barnlitteratur bör innehålla en variation av karaktärer samt karaktärer som bryter mot normer. Lärarna resonerade även kring att barnlitteratur bör belysa att alla, oberoende av kön, kan göra allt.