Bakgrund: Suicidförsök är ett globalt folkhälsoproblem och suicid är en ofta förekommande dödsorsak i världen. Suicidförsök innebär en livshotande självdestruktiv handling med syfte att dö men där personen av någon anledning överlever. Tidigare suicidförsök är en av de främsta riskfaktorerna för suicid. En av de främsta arbetsuppgifterna för en specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård är att bemöta och stödja vuxna personer under återhämtningen efter ett suicidförsök. Återhämtning efter ett suicidförsök är centralt vid suicidprevention där arbetet går ut på att förebygga nytt suicidförsök.

Syfte: Syftet med examensarbetet är att utifrån vuxna personers perspektiv beskriva faktorer inom psykiatrisk omvårdnad som påverkar återhämtningen efter ett suicidförsök.

Metod: Examensarbetet har en kvalitativ design. En metaetnografi har genomförts utifrån Noblit och Hares (1988) sjustegsmodell. Sökningar efter vetenskapliga artiklar har gjorts i tre olika databaser, Cinahl, PsycInfo och PubMed. Tolv vetenskapliga artiklar utgör grunden föranalysen och resultatet i examensarbetet.

Resultat: Analysen resulterade i fyra övergripande teman; En psykiatrisk omvårdnad som bygger på kunskap, tid och effektivt stöd, en psykiatrisk personcentrerad omvårdnad med engagerad vårdpersonal, en psykiatrisk omvårdnad som prioriterar kontinuitet och säkerhet, samt en psykiatrisk omvårdnad som karaktäriseras av tydlig kommunikation.

Slutsats: För att lindra lidandet under återhämtningen efter ett suicidförsök behöver vuxna personer möta en specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård som har tid för samtal.

Background: Suicide attempt is a global public health problem and suicide common cause of death. Suicide attempts are life-threatening, self-destructive actions with the purpose of achieving death but where the individual survives. A previous suicide attempt is one of the main risk factors for suicide. One of the main tasks of a specialist nurse within psychiatric care is to meet and support adults during their recovery period following a suicide attempt. Recovery after a suicide attempt is central in suicide prevention which consists of preventing furthersuicide attempts.

Aim: The aim is to describe, from the perspective of adults, factors in psychiatric care that affect recovery after a suicide attempt

Method: This thesis utilizes qualitative research. Meta-ethnography is employed in accordance with Noblit and Hare’s (1988) seven-stage process. Search for scientific articles is carried out within three different databases, Cinahl, PsycInfo och PubMed. Twelve scientific articles form the basis for the analysis and the results in the thesis.

Results: The analysis results in four main themes; A psychiatric care that is built upon knowledge, time and effective support, a psychiatric person-centered care with engaged care personnel, a psychiatric care which prioritizes continuity and safety as well as a psychiatric care characterized by clear communication.

Conclusion: To alleviate the suffering during recovery after a suicide attempt adults need to meet a nurse who specialized in psychiatric care that has time for conversation.