Bakgrund: Det har visat sig att barn tidigt skapar sig en medvetenhet kring genus utifrån samhällets kulturella värderingar. Barnboken som är en av de största och mest omfattande kulturella resurser som barn kommer i kontakt med har visat sig ha potential att både begränsa som att vidga barns stereotypiska uppfattningar i förhållande till genus. I svenska förskolan är högläsning ett vardagligt inslag varpå det är av intresse att undersöka hur de genuskonstruktioner barn kommer i kontakt med i barnboken kan påverka deras attityder samt självuppfattning i relation till kön. Tidigare forskning med syfte att studera barnböcker utifrån ett genusperspektiv har funnit att män historiskt varit överrepresenterade samtidigt som karaktärerna i hög utsträckning porträtteras könsstereotypiskt. 

Syfte: Syftet med vår studie är med hjälp av en kvantitativ text- och bildanalys undersöka fördelningen av manliga, kvinnliga och neutrala karaktärer i Augustnominerade barnböcker. Studien syftar även till att med hjälp av en kvalitativ text- och bildanalys beskriva hur huvudkaraktärernas genus framställs och vilka könsnormer som kan urskiljas och följaktligen förmedlas till barnen.

Metod: Utifrån ett genusperspektiv har ett urval av Agustnominerade böcker utgivna mellan år 2021–2022 analyserats genom en summativ, samt en deduktiv innehållsanalys. I analysprocessen har vi använt oss av ett kodschema som kodar manliga och kvinnliga egenskaper, handlingar och utseendemarkörer. Empirin har valts utifrån barnböcker som uppmärksammas i svensk media och bokhandel i samband med utdelningen av Augustpriset, vilket är ett prestigefyllt litteraturpris som årligen delas ut till svenska författare. Fokus i analysen har varit på hur karaktärerna urskiljs utifrån genus och vilka normer och värderingar som böckerna förmedlar. 

Resultat: Utifrån vår analys kan vi se att karaktärerna i moderna barnböcker i hög utsträckning är normbrytande då de uppvisar könsöverskridande egenskaper oberoende av könstillhörighet. I relation till tidigare forskning kan det innebära att barns normativa uppfattningar om kön kan vidgas då dessa böcker inte förmedlar stereotypiska könsmönster. Böckerna kan med fördel användas som underlag i förskolans verksamhet för att främja det jämställdhetsarbete som ska genomsyra verksamheten.