Bakgrund: Högläsning är en aktivitet som används relativt flitigt på förskolor. Det framgår även tydligt i förskolans läroplan att förskolan ska lägga stor vikt vid att utveckla barnens språk och att högläsning är en av de språkutvecklande aktivitet som barnen ska erbjudas. Däremot finns det inga konkreta exempel för hur man ska arbeta med det. Men att högläsning har en stor påverkan på barns språkutveckling finns det mycket forskning om. Genom högläsning finns det många egenskaper som barnen automatiskt utvecklar, bland annat sitt ordförråd, grammatik, fantasi och framför allt den som utvecklar barnens språk.

Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med mer kunskap vad förskollärare har för förhållningssätt vid högläsning för att gynna barnens språkutveckling samt vilka olika metoder och strategier de använder sig av. Studien syftar till att besvara forskningsfrågorna: Hur beskriver förskollärare att de arbetar med högläsning? Hur kan högläsningen främja barns språkutveckling enligt förskollärarna? Vilka högläsningsstrategier använder sig förskollärare av för att främja barns språkutveckling?

Teori: Studien har haft utgångspunkt från det Vygotskijs teori inom den sociokulturella teorin. Vårt resultat har analyserats med hjälp av begreppen mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen.

Metod: Empirin är insamlad genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av sju semistrukturerade intervjuer med examinerade förskollärare. För att bearbeta den insamlade datan använde vi oss av principen kodning genom att gå igenom intervjun och därefter välja att koda det vi ansåg viktigast.

Resultat: Resultatet av studien visar att förskollärarna är väl medvetna om vikten av högläsning för alla barns språkutveckling. Studien visar även att syftet med högläsningen varierar mellan de olika förskolorna. Det kan vara ett lugnt stillasittande läsvila till en språkutvecklande undervisning som är planerad. Resultatet visade även att förskollärarna använde sig av olika strategier för att väcka och bibehålla barnens intresse för boken. Genom att vara engagerad pedagog, läsa med inlevelse, samtala och resonera med barnen kring berättelsens innehåll. Dessa strategier använder förskollärarna sig av för att få barnen mer intresserade och engagerade i och under högläsningen vilket i sin tur leder till större chans att utveckla sitt språk. Resultatet visar även att strategierna för att väcka och bibehålla barnens intresse för boken genom att vara engagerad pedagog, läsa med inlevelse, samtala och resonera med barnen kring berättelsens innehåll har en betydande roll för barnens språkutveckling.