Studiens syfte var att undersöka grundskolpersonalens upplevelser om deras bemötande gentemot barn inför och under orosanmälningsprocessen, utifrån barns aktörskap och barnsskyddsbehov. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre lärare och tre kuratorer på olika skolor i en kommun i Sverige. Det empiriska materialet som intervjuerna genererade analyserades genom en tematisk analys. Det barndomssociologiska perspektivet och modellen om professionellas bemötande och barns delaktighet användes i analysarbetet tillsammans med tidigare forskning. Fokuset har legat på hur skolpersonalen bemöter barnen och arbetar utefter ett skyddsarbete och delaktighetsarbete. Tidigare forskning förklarar att skolpersonal upplever en svårighet att anmäla i form av oro och okunskap samt hur socialtjänsten arbetar med barns delaktighet. Studiens resultat visade på att samtlig personal arbetar med ett delaktighetsarbete genom att finnas till hands för barnen inför en orosanmälan och bemöter barnen på olika sätt för att möjliggöra för barnen att öppna upp sig. Skolpersonalen upplevde även att barnens ålder påverkade deras delaktighet samt att subtila tecken på barnen gör det svårt att få barnen att öppna upp sig. Skolpersonalen hade en varierande uppfattning när barnen befinner sig under en orosanmälan. Fyra av skolpersonalen arbetar genom att få barnen delaktiga under processen, som kan ses som en balans mellan delaktighet och skydd. Två av skolpersonalen arbetade utefter skydd under orosanmälningsprocessen som därmed gör det svårt att balansera det med delaktighet. Slutligen visade resultatet att fyra av skolpersonalen belyser att det är viktigt att bibehålla goda relationer med barnen, och två av skolpersonalen ansåg att det var svårt att återskapa relationerna med barnen efter att en anmälan hade blivit gjord. Sammanfattningsvis krävs det mer kunskap inom detta område för hur skolpersonal arbetar med att bemöta barnen inför och under orosanmälningsprocessen.