Bakgrund. Arbetsengagemang och informellt lärande är två områden som båda separat är positivt relaterade till arbetsrelaterad produktivitet. Tidigare forskning indikerar på ett positivt samband mellan arbetsengagemang och informellt lärande, men där svenska studier inom området är begränsat. 

Syfte. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan arbetsengagemang och informellt lärande bland yrkesverksamma i Sverige. Studiens hypotes är att det finns ett positivt samband mellan arbetsengagemang och informellt lärande.

Metod. En kvantitativ metod användes där datainsamling inhämtades genom en internetbaserad enkät. Enkätens påståenden är hämtade från två validerade instrument: UWES-9 för att mäta arbetsengagemang och LPW för att mäta det informella lärandet. Enkäten innehöll även frågor om kontrollvariablerna kön, ålder, sysselsättningsgrad, skolutbildning, personalansvar, år på nuvarande arbetsplats, allmänt hälsotillstånd, fysisk träning, sömn och flourishing (välbefinnande). För att mäta flourishing har mätinstrumenten SFI och SWI använts. Studien utgick från ett bekvämlighetsurval där totalt 172 respondenter med ett åldersspann på 20–74 år deltog, med en könsfördelning på 67% kvinnor och 33% män. En multipel regressionsanalys utfördes med 5000 bootstrapiterationer för att kontrollera om sambandet kvarstod vid beaktning av kontrollvariablerna. 

Resultat. Ett medelstarkt positivt signifikant samband mellan arbetsengagemang och informellt lärande har framkommit, där sambandet kvarstod vid beaktning av kontrollvariablerna sysselsättningsgrad, personalansvar, år på nuvarande arbetsplats och allmänt hälsotillstånd. 

Slutsats. Det är väsentligt att organisationer främjar det informella lärandet på svenska arbetsplatser då en ökning av det informella lärandet indikerar på ett ökat arbetsengagemang och arbetsrelaterad produktivitet.

Background. Work engagement and informal learning are two subjects that both separately have a promoting impact on work-related productivity. Previous research has indicated a positive relationship between work engagement and informal learning, but Swedish research on the topic is limited. 

Purpose. The purpose of the present study is to examine the relationship between work engagement and informal learning among professionals in Sweden. The study’s hypothesis is that there is a positive relationship between work engagement and informal learning.

Method. A quantitative method was used where data was obtained through an internet-based questionnaire. The questionnaire´s statements were taken from two validated instruments: UWES-9 to measure work engagement and LPW to measure informal learning. The questionnaire also included questions regarding the control variables gender, age, employment rate, education, personnel responsibility, years at current workplace, general health, physical exercise, sleep, and flourishing (well-being). To measure flourishing, the measuring instruments SFI and SWI were used. The study is based on a convenience sample where 172 people participated between the ages of 20-74 years, with a gender distribution of 67% women and 33% men. A multiple regression analysis was performed with 5000 bootstrap iterations to control if the relationship remained after taking the control variables into account. 

Results. A moderately strong positive significant relationship between work engagement and informal learning was found, where the relationship remained when controlling for employment rate, personnel responsibility, years at current workplace, and general health. 

Conclusion. It is essential that organizations promote informal learning in Swedish workplaces since an increase in informal learning indicates increased work engagement and work-related productivity.