Denna studie behandlar våld i samkönade relationer. Med heteronormativitet som teoretisk utgångspunkt har studiens syfte varit att genom kvalitativa intervjuer med socialarbetare förstå den våldsutsatthet som självidentifierande kvinnor kan utså i sina nära samkönade relationer, samt undersöka hur det sociala arbetet kring dessa ärenden bedrivs. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har fem socialarbetare deltagit i intervjuer i syfte att besvara våra frågeställningar. Dessasocialarbetare är kvinnor från olika delar av landet med erfarenhet av socialt arbete inom olika verksamheter. Den kvalitativa ansatsen har gett en inblick i socialarbetarnas erfarenheter, vilket gett studien ett djupt och personligt perspektiv kring ämnet. Vid analys av empirin har studien utgått från en tematisk analys, där studiens resultat brutits ner i delar som vidare belyst kvinnors våldsutsatthet i sina nära samkönade relationer samt beskrivit hur det sociala arbetet kring dessa ärenden bedrivs. Den teoretiska utgångspunkt som är central i studien är heteronormativitet/heterosexism, termer som myntats ur queerteorin.Av studiens resultat framkom att det sociala arbetet inte bedrivs annorlunda när ärendena berör våld i nära samkönade relationer mellan kvinnor. Istället ser socialarbetarna dessa våldsutsatta kvinnor som individer och vilka behov av stöd som är aktuella. Det mest förekommande våldet är psykiskt, och det finns svårigheter i att få rätt hjälp och stöd. En del av detta grundar sig i heteronormativitet, något som är en utmaning hos socialarbetare. Fungerande stöd är bearbetning av våldet i form av samtal och egentid. Av diskussionen har det framkommit att våld i samkönade relationer är ett ämne som behöver bli mer uppmärksammat. Föreställningen om att det bara är män som slår kvinnor skapar begränsningar i hjälpsökandet och ökar därmed mörkertalet för kvinnor som är våldsutsatta i sina samkönade relationer. 

This study deals with violence in same-sex relationships. With heteronormativity as a theoretical starting point, the purpose of the study has been to understand, through qualitative interviews with social workers, that violence as selfidentifying women can spread in their close same-sex relationships, as well as to investigate how the social work around these matters is conducted. Through qualitative, semi-structured interviews, five social workers have participated in interviews to answer our questions. These social workers are women from variousparts of the country with experience of social work in different organizations. The qualitative approach has provided an insight into the social workers' experiences, giving the study a deep and personal perspective on the subject. When analyzing the empirical data, the study has been based on a thematic analysis, where the study's results are broken down into parts that further highlighted women’s exposure to violence in their close same-sex relationship and described how the social work around these cases is conducted. The theoretical starting point that is central to the study is heteronormativity/heterosexism, terms coined from queer theory. The results of the study showed that social work is not conducted differently when the cases concern violence in close same-sex relationships between women. Instead, the social workers see these women exposed to violence as individuals and the needs for support that are relevant. The most common violence is psychological, and there are difficulties in getting the right help and support. Some of this is based on heteronormativity, which is a challenge for social workers. Effective support is the processing of violence in the form of discussions and personal time. The discussion revealed that violence in same-sex relationships is a topic that needs more attention. The idea that only men beat women creates limitations in seeking help and thus increases the number of women who are victims of violence in their same-sex relationships.