Sverige har en lång historia av brottsförebyggande initiativ för att tidigt upptäcka ungdomar som är involverade i brottslighet eller befinner sig i kriminella miljöer. På operativ nivå involverar samarbetet främst socialtjänst och polis. Socialtjänsten i Trollhättans Stad har under 2021–2022 genomfört brottsförebyggande insatser inom ramen för projektet Tidig upptäckt – tidig insats (TUTI). Den här rapporten redovisar den följeforskning som bedrivits i anslutning till arbetet.TUTI bygger på tidiga interventioner, delaktighet och samverkan, såväl övergripande som i det enskilda fallet. Ambitionen med projektet var att minska risken för att unga 9–17 år utvecklar en kriminell livsstil samt förebygga risk för kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa och utanförskap. Detta genom att systematisera det arbete med brottsförebyggande insatser gällande unga förstagångslagöverträdare som sker i samverkan mellan socialtjänst, polis, åklagare och civilsamhälle.Följeforskningen har kartlagt typ av och bakgrund till orosanmälningar för unga 9–17 år i Trollhättans Stad samt undersökt ungas egna erfarenheter och förståelse av socialtjänstens brottsförebyggande insatser (TUTI-insatser). I studien har både kvantitativa och kvalitativa datainsamlingsmetoder använts. Data har tagits fram dels på aggregerad nivå gällande orosanmälningar i Trollhättans Stad under perioden 2017–2022, dels gällande de 196 unga som under perioden 2021–2022 erbjöds socialtjänstens brottsförebyggande insatser. Orsaker till orosanmälan var främst ringa stöld (30%), misshandel/våld/hot (20%) samt ringa narkotikabrott (20%). Ungefär hälften av de som erbjöds brottsförebyggande insatser tackade ja till insats. 21 av dessa deltog i återkommande kvalitativa intervjuer. Totalt genomfördes 41 intervjuer.Majoriteten av de intervjuade uppger vid uppföljningen cirka ett år efter den första intervjun att de inte har haft någon ny kontakt med socialtjänsten och att TUTI-stödet har förstärkt deras kapacitet att inte begå någon ny lagöverträdelse. Alla vittnar om att de redan vid tidpunkten för händelsen bestämt sig för att det var dumt gjort, men för några av dem var rentav det väsentligt att de fick stöd att vidmakthålla beslutet. De unga berättar att de har lärt sig mer om sig själva och utvecklat sin förmåga att ta positiva snarare än negativa beslut.För att förstå unga som för första gången kommer i kontakt med samhällets representanter när de misstänks för ett brott, har materialet analyserats med hjälp av modellen för proceduriell rättvisa (Tyler & Blader, 2003). Resultaten visar att de unga har högt förtroende för samhällets reaktion och ger legitimitet till det stöd som ges i kedjan av insatser: polis, mottagningsgrupp och familjebehandlare. Sammantaget kan vi konstatera att unga som genomgått hela TUTI-kedjan upplever samhällets reaktion vid sin första lagöverträdelse som positiv.