Bakgrund: Palliativ vård går ut på att lindra lidande, smärta och andra symtom i livets slut. Palliativ vård i hemmet blir allt vanligare och det ställer högre krav på distriktssköterskan och närstående. Distriktssköterskan bör ha specialkunskap om att vårda patienter i livets slut i hemmet. Tidigare forskning visar på att bemöta patienters och närståendes behov i livets slut är syftet med palliativ hemsjukvård.

Syfte: Var att belysa patienter och närståendes upplevelse av livskvalitet i livets slut i hemmet.

Metod: Integrativ litteraturstudie med systematisk sökning i tre databaser. En analys av artiklarna enligt Whittemore & Knafls integrative review metod i fyra analyssteg.

Resultat: Redovisas i två huvudkategorier: Faktorer som påverkar livskvalitet och Närvaro som befrämjar livskvalitet. Det beskrevs hur god kommunikationen mellan patient, närstående och vårdpersonal förbättrar patient och närståendes livskvalitet. Vidare framkom hur närstående och patienter upplevde bättre livskvalitet när de accepterat att döden var nära. Närstående som fått information och kunnat förbereda sig för livets slut kunde hjälpa patienterna till en högre livskvalitet. Att bli symtomlindrad ökade patientens upplevelse av livskvalitet. Patienter berättade att de hade sämre livskvalitet i livets slut på grund av att de kände sig som en börda för de närstående. Närvaro som befrämjar livskvalitet handlade om hur närstående upplevde livskvalitet i livets slut. Här framkom också betydelsen av att patient och närstående fick det stöd som en god relation medför. Trots den utmätta tiden för patienter och närstående fortsätter de att planera aktiviteter för framtiden även om denna troligtvis inte finns. Ett sätt för patienten att ha kontroll i livets slut var att hen fick vara med och bestämma om vad som ska göras i livet och ha inflytande över sin vård vilket gav en känsla av att vara självständig och detta ledde till en bättre livskvalitet.

Slutsats: Patienter och närståendes livskvalitet kan stärkas genom god kommunikation som präglas av öppenhet och transparens. Närstående får en bättre livskvalitet när patienten är symtomlindrad. Att ha närstående vid sin sida i livets slut leder till bättre livskvalitet för både närstående och patient. 

Background: Palliative care aims to relieve suffering, pain and other symptoms at the end of life. Palliative care at home is becoming more common placing higher demands on the district nurse and relatives. The district nurse should have specialist knowledge of caring for patients at the end of life at home. Previous research shows that meeting the needs of patients and relatives at the end of life is the very purpose of palliative home care.

Aim: To shed light on patients' and relatives' experience of quality of life at the end of life at home.

Method: Integrative review with a systematic search in three databases. An analysis of the articles according to Whittemore & Knafl's integrative review method in four analysis steps.

Results: Are reported in two main categories: Factors affecting the quality of life and Presence that promotes quality of life. It was described how much the communication between patient and healthcare staff or relatives and healthcare staff means to their quality of life. The results further described how relatives and patients had better quality of life when they accepted that death was near. Relatives who received information and were able to prepare for the end of life could help the patients to a higher quality of life. Getting symptom relief could increase the patient's experience of quality of life. Patients expressed having a worse quality of life at the end of life when they felt like a burden to their loved ones. Presence that promotes quality of life is about how relatives experience quality of life at the end of life. This described the importance of supportive relationships between patient's, relatives, and health care staff. Being in control indicated that patients and relatives wanted to be in control, wanted to do things even though they knew they might not be finished. That the patient is allowed to participate in deciding what to do in life and to have influence over his own care gave a feeling of being independent, which led to a better quality of life.

Conclusion: The patient's and relatives' quality of life can be strengthened through good communication characterized by openness and transparency. Relatives get a better quality of life when the patient's symptoms are alleviated. Having relatives by one's side at the end of life leads to a better quality of life for both relatives and patients.