Som ett resultat av den kritik som riktades mot bankernas redovisning av kreditförluster och kapitalstruktur under finanskrisen har två nya regelverk i form av IFRS 9 och Basel III införts. Genom IFRS 9 redovisas förväntade kreditförluster (ECL) och det nya Baselregelverket har skärpt såväl storleken som kvaliteten på bankernas kapital. Det finns en oro kring att kombinationen av ECL och skärpta kapitalkrav ska urholka bankernas kapitaltäckning i sådan grad att de tvingas minska sin utlåningsstock. Syftet med denna studie är därför att undersöka effekten av ECL på de svenska bankernas kapital, samt hur detta påverkar bankernas utlåning. Studien bygger på en kvantitativ strategi där fyra hypoteser deducerats utifrån tidigare forskning. Med en panelstudiestruktur, där data samlats in manuellt från de svenska bankernas finansiella rapporter, har hypoteserna prövats med hjälp av t-test och regressionsanalys. Resultatet visar en marginell, men inte signifikant, ökning av den genomsnittliga kreditförlustnivån sedan införandet av ECL. Detta har emellertid inte haft en negativ inverkan på bankernas genomsnittliga kapitalnivåer, vilka sedan 2018 ökat trots förlusterna. Bankernas förmåga att absorbera förluster tycks således i regel ha stärkts de senaste åren, vilket talar för att de svenska bankerna är bättre rustade för eventuella förluster i detta allvarsamma inflations- och ränteläge. Studien visar samtidigt ett betydande samband mellan bankernas kapitalkvalitet och utlåning, vilket förstärker vikten av finansiellt stabila banker.

Following criticism directed at banks' accounting for credit losses and their capital structure during the 2008 financial crisis, two new regulatory frameworks, namely IFRS 9 and Basel III, have been introduced. IFRS 9 requires the recognition of Expected Credit Losses (ECL), and the new Basel framework has tightened both the size and quality of banks' capital. There is a concern that the combination of ECL and stricter capital requirements may erode banks' capital adequacy to such an extent that they are forced to reduce their lending portfolios. Therefore, the purpose of this study is to examine the impact of ECL on the capital of Swedish banks and how it affects their lending. The study adopts a quantitative approach, where four hypotheses are deduced based on previous research theories. Using a panel study structure, with data manually collected from the financial reports of Swedish banks, the hypotheses are tested using t-tests and regression analysis. The results show a marginal, but not significant, increase in the average level of credit losses since the implementation of ECL. However, this has not had a negative impact on the average capital levels of the banks, which have increased since 2018 despite the losses. Consequently, banks' ability to absorb losses appears to have generally strengthened in recent years, suggesting that Swedish banks are better equipped to handle potential losses in this challenging inflationary and interest rate environment. The study also demonstrates a significant correlation between banks' capital quality and lending, reinforcing the importance of financially stable banks.