Syftet med denna studie är att förstå skolkuratorers roll i arbetet kring elever med NPF i grundskolan. Den ska undersöka de utmaningar samt framgångsfaktorer som finns i arbetet för att göra dessa barn delaktiga och vad som behövs för att de ska klara av kunskapskraven som ställs. Detta görs med avstamp ur det relationella perspektivet, delaktighetsbegreppet samt samverkansteori då de är betydelsefulla delar i skolkuratorers arbete.

Våra frågeställningar syftade till att förstå hur de arbetar för att elever med NPF ska nå kunskapsmålen och delaktiggöras. Vidare skulle hindrande och främjande faktorer i arbetet som skolkurator undersökas. Den insamlade data består av semistrukturerade intervjuer med fem skolkuratorer som är verksamma i grundskolan. Samtliga informanter var kvinnor inom spannet av yrkesverksam ålder.

I analysarbetet synliggjordes åtta teman; Att göra sig synlig, Att vara en tillgång, Relationer är A & O, "Pengar, alltid är det ju pengar", Frustration & otillräcklighet, Den viktiga föräldrakontakten, Anpassningar i klassrummet och Stöd i socialt samspel. Den litteratur och tidigare forskning vi använt oss utav stödjer studiens resultat.

Resultatet i vår studie visar att skolkuratorernas arbete främjas av goda relationer och extern samt intern samverkan. Skolkuratorernas arbete hindras av bristande resurser. Informanterna menar att den svenska skolan inte är anpassad efter barn med NPF och deras skolgång innebär flertalet hinder. Svårigheter att anpassa skolan för elever med NPF försvåras av bristande kunskap om NPF hos övrig skolpersonal. Skolkuratorn fyller där med en viktig funktion kring barn med NPF.