Bakgrund: Bakgrunden till denna studie ligger i hur fritidsläraren kan arbeta med rastverksamheten för att inkludera fler elever i lek och öka tryggheten på rasten för eleverna. Att arbeta med en genomtänk och planerad rastverksamhet är en metod för att förebygga otrygga miljöer och främja det sociala samspelet mellan eleverna (Pihlgren 2019 s. 176).

Syfte: Syftet med studien är att undersöka lärarens uppfattningar för att bedriva en inkluderande rastverksamhet för att erbjuda elever en social gemenskap och trygghet genom planerade rastaktiveter.

Metod: Studien är baserad på fem semistruktuerade intervjuer med personal från fritidshem och som också ansvarar för en planerad rastverksamhet. Intervjuerna har sedan transkriberats, kodats och sedan sorterats i olika teman.

Resultat: Vi kan se i vårt resultat hur fritidslärarana argumenterar för att rastverksamheten är viktig för eleverna och att den medför positiva effekter för eleverna som individer, men också att det ändrar skolgårdens klimat. Vi kan även utläsa att fritidsläraren har stöd från deras rektor att bedriva en rastverksamhet, men att det inte får de optimala förutsättningarna för att bedriva den. De får tillgång till material, plats och tiden till att genomföra rastaktiviteterna, men ingen eller lite tid för att kunna planera för den. Resultatet visar hur fritidslärarna konkret arbetar för att bjuda in eleverna till aktiviteterna och anpassar efter elevernas behov och förutsättningar. De visar också på hur de resonerar kring deras arbetsmetoder för att främja elevernas sociala förmågor, personliga utveckling och elevernas inflytande på rastverksamheten.