Bakgrund: I Sverige utgår vi från läroboken i större utsträckning än andra länder i Europa (TIMSS, 2011). Skriftliga huvudräkningsmetoder bidrar till fördjupade kunskaper och matematiskt tänkande. Enligt Lgr22 (2022, s.55) ska eleverna få undervisning om metoder för skriftlig beräkning. Skriftliga räknemetoden standardalgoritm (uppställning) ingår inte som skriftlig huvudräkningsmetod i denna studie. Vissa menar att standardalgoritm inte bör undervisas om förrän årskurs 4 (McIntosh, Fischer m.fl.) Detta för att metoden inte bidrar till ökad taluppfattning. Metoden utförs genom algoritmer och kräver papper och penna för att genomföras.

Syfte: Syftet med studien är att i två olika förlags läroböcker för årskurs 3 undersöka vilka skriftliga räknemetoder som förekommer, med vilken frekvens de förekommer och hur de presenteras i läroböckerna.

Metod: Studien är genomförd med både kvantitativ och kvalitativ metod. Undersökningen görs genom innehållsanalys, vilket är en textanalys. Totalt fyra läroböcker för årskurs 3 i matematik analyserades med fokus på skriftliga räknemetoder.

Resultat: De skriftliga räknemetoder som eleverna får uppgifter med är standardalgoritm, varje talsort för sig och öka båda termerna med samma tal. Ena förlagets läroböcker har färre metoder. Gemensamt är att metoden standardalgoritm har betydligt större förekomst än metoden varje talsort för sig som har näst störst förekomst. Standardalgoritm är även den metod som böckerna ger mest beskrivning av och stödstrukturer för.