Introduktion: Statistik och tidigare forskning har visat att hög arbetsbelastning är ett tilltagande arbetsmiljöproblem hos anställda inom svensk vårdsektor. Hög upplevd arbetsbelastning kan ha en negativ inverkan på fysisk och mental hälsa. Vidare har forskning visat att en högre grad av optimism har ett positivt samband med mental och fysisk hälsa. En lägre grad optimism kan enligt tidigare forskning ha ett samband med hur individer upplever arbetsbelastning. För att undersöka upplevd arbetsbelastning och sambandet med optimism formulerades ett syfte att undersöka om upplevd arbetsbelastning kan ha ett samband med grad av optimism bland vårdanställda. Följande frågeställning angavs för att undersöka om ett samband existerar: Finns det ett samband och hur ser sambandet ut mellan upplevd arbetsbelastning och grad av optimistisk grundinställning? Metod: En kvantitativ enkätundersökning genomfördes där 112 vårdanställda från kommunala och regionala vårdinrättningar i Sverige deltog. De besvarade en enkät bestående av mätinstrumenten Quantitative Workload Inventory (QWI) och Life Orientation Test-Revised (LOT-R), som användes för att mäta upplevd arbetsbelastning respektive grad av optimism. Samtliga data analyserades i statistikprogrammet SPSS. Resultat: I studien återfanns ett negativt svagt samband som var icke signifikant mellan upplevd arbetsbelastning och optimism. Diskussion: Resultatdiskussionen påvisar vikten av att fortsatt undersöka sambandet mellan upplevd arbetsbelastning och optimism.

Introduction: Research shows that a high level of workload is an increasing working environment problem for employees within the Swedish healthcare system. A high perceived workload can have a negative influence on both physical and mental health. Furthermore, research has shown that a higher degree of optimism has a positive correlation with both psychical and mental health. A lower degree of optimism can be related to how individuals experience workload. To investigate if there is an association between perceived workload and optimism a purpose was made to investigate if perceived workload can be associated with the level of optimism in healthcare workers. The purpose was further defined with a question: Is there a covariate between perceived workload and optimism and how does perceived workload covary with optimism? Methods: A quantitative questionnaire survey was performed where 112 healthcare workers from municipal and regional healthcare facilities in Sweden participated. The measuring instruments Quantitative Workload Inventory (QWI) and Life Orientation Test-Revised (LOT-R) were applied to measure the participants perceived workload and their level of optimism. All the data was analyzed using the statistical program SPSS. Results: A weak non-significant negative correlation was discovered between perceived workload and optimism. Discussion: The result shows the importance of continuing to investigate the relationship between perceived workload and optimism.