Svensk socialtjänst arbetar under stor press och kännetecknas idag av hög arbetsbelastning och kraftig personalomsättning. Stress och psykiska påfrestningar är den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade besvär och den främsta anledningen till att socialarbetare lämnar sitt yrke. Framför allt beskrivs socialsekreterare som arbetar med barn och ungdomar som en särskild utsatt yrkesgrupp. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare inom socialtjänstens enhet barn och unga upplever arbetsrelaterad stress samt vad de har för strategier för att hantera detta. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i KASAM och copingteori. Genom ett målstyrt urval genomfördes fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar på socialtjänstens enhet barn och unga från olika kommuner i södra delen av Sverige. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Vårt resultat visar att intervjupersonerna upplever olika former av stress och skiljer på positiv och negativ stress. Stress leder till mentala och kroppsliga påfrestningar såsom ångest och trötthet. En lagom mängd stress kan öka socialsekreterarnas prestation medan negativ stress resulterar i att man tappar kontroll och blir handfallen. Samtliga intervjupersoner använder olika former av strategier för att hantera stress i sitt arbete. Framför allt beskrivs problembaserad och emotionsbaserad coping som de vanligaste hanteringsstrategierna. Socialt stöd i form av arbetskollegor och chefer visade sig vara värdefulla strategier för att hantera de komplexa och emotionellt utmanande situationer som det sociala arbetet präglas av. Att belysa och skapa förståelse för hur socialsekreterare upplever arbetsrelaterad stress är synnerligen viktigt för att kunna utveckla framtida effektiva insatser och åtgärder inom socialt arbete.

Nyckelord: Stress, arbetsrelaterad stress, socialt arbete, coping, socialsekreterare, utmattning, KASAM