Bakgrund: Matematikundervisningen utgår i stor utsträckning ifrån en lärobok. Det är rektorers ansvar att säkerställa att lärare kvalitetssäkrar de läromedel, och bland dem, denlärobok, som används. Tidigare fanns det en statlig läromedelsgranskning som granskade läroböckerna, vilken avvecklades 1991. Idag gör alla elever ett standardiserat prov i förbestämda årskurser. Detta prov, det nationella provet, används bland annat för att vägleda betygssättningen, däremot ska provet inte avgöra betyget. I och med det nationella provets höga status upplever många elever att mycket står på spel vid detta prov.

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur den använda läroboken,lärarens förberedelser och arbetserfarenhet påverkar resultaten på det nationella provet i matematik för årskurs 3. 

Metod: För att undersöka sambanden mellan resultatet på det nationella provet och läroboken, förberedelser samt lärarens arbetserfarenhet valdes en kvantitativ analys som metod för studien. För att samla in empiriskt material användes Skolverkets hemsida för att ta del av resultat pådet nationella provet. Information från skolor samlades in genom en webbenkät. Av den data som samlades in gjordes statistiska analyser för att besvara studiens frågeställningar.

Resultat: Det fanns vissa skillnader mellan vilken lärobok som användes och andelen godkända elever på några av provets delprov. Det mest förekommande sättet att förbereda eleverna inför det nationella provet var att öva på gamla nationella prov. Repetition av läroboken verkade dock ha en positiv inverkan på andelen godkända elever, samtidigt som information om provet tycks påverka andelen godkända elever negativt. Slutligen var det tydligt att andelen godkända elever ökade i takt med lärarens arbetserfarenhet