Bakgrund: Läraryrket innefattar betydligt mer än att enbart lära ut ämneskunskaper till elever. Det framgår tydligt i läroplanens inledning att alla som arbetar inom skolan också ska överföra förståelse och kunskap om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Förståelse och medmänsklighet ska genomsyra arbetet och även förmedlas och förankras hos eleverna,samt att diskriminering och kränkande behandling ska motverkas. Under min studietid och genom arbetserfarenhet så har vikten och betydelsen, för elever, att läsa varit återkommande. Detta sammantaget utgör grunden i min undersökning. Eleverna möter många olika typer av texter i skolan och det är inte alltid dessa texter arbetas aktivt med. Därav intresset att undersöka vilka normer som eventuellt förmedlas till eleverna genom böcker som erbjuds att läsa. 

Syfte: Syftet med undersökningen är att problematisera om, och i så fall hur, populära böcker som tillhandahålls för elever reproducerar och/eller bryter mot traditionella normer. Detta genom en analys av två böcker som återfinns på ett skolbibliotek. Syftet har brutits ner till två frågeställningar: Hur konstrueras sexualitet, etnicitet och kön i böckerna ur ett intersektionellt perspektiv? Får vissa karaktärer eller grupper över- eller underordnade positioner ur ett intersektionellt perspektiv?

Metod: Undersökningen utgår från en kvalitativ textanalys. Analysen genomförs med hjälp av “den uttolkarorienterade strategin” (Bergström & Boréus, 2018) med inspiration av ett abduktivt arbetssätt (Alvesson & Kärreman, 2012).

Resultat: Undersökningen visar att normer både reproduceras och bryts i de utvalda böckerna, främst reproducerandet av normer. Framträdande kategorier, där normer återfinns, i de bådaböckerna är kön, etnicitet och sexualitet. Reproducerandet sker på ett sätt så att vissa grupper överordnades och andra blir marginaliserade