Bakgrund: Kritisk pedagogik är en pedagogik vars mål är att emancipera elever, öka deras kritiska medvetenhet om orättvisor samt stötta elevers förmåga att aktivt påverka samhällsutvecklingen mot frigörelse och rättvisa (Apple & Au, 2015). Internationellt är denna pedagogik mer utforskad, men anses i stort sett outforskat i Sverige. Vår studie önskar bidra med kunskap om förutsättningar och möjligheter till att bedriva kritisk pedagogik inom samhällskunskap. 

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur praktiken av en kritisk pedagogik ser ut i en samtida svensk skolkontext. Utöver detta önskar vi belysa vilka förutsättningar det finns att arbeta utefter en kritisk pedagogik. 

Metod: Studiens data inhämtas från semistrukturerade intervjuer med fyra samhällslärare vilka arbetar utifrån gymnasieskolans ämnesplan. Samtliga lärare anser sig ha en kritisk eller frigörande intention med sin pedagogik. I intervjuerna avgränsas den kritiska pedagogiken till lärarnas upplevelser kring att få in kritiska perspektiv, relatera undervisningen till elevers erfarenheter samt att stötta elevers handlingsförmåga. Intervjusvaren har sedan analyserats genom tematisk analys. 

Resultat: Studiens resultat erbjuder konkreta exempel på att det går att bedriva kritisk pedagogik. För att öka elevers kritiska medvetenhet framhäver lärarna kritiska och strukturella perspektiv samt förmågan till perspektivmedvetenhet. Lärarna strävar att relatera undervisningen till elevers livsvärld, samt påpekar vikten av relationsbyggande och trygghetsskapande för att kunna göra detta. Vad gäller handlingsförmåga beskrivs ett antal verktyg som elever kan förses med; mer exakt kritiskt medvetande, övning i metoder för påverkansarbete, lyckade exempel på motstånd, samt tilltro till sin förmåga att påverka. Trots vissa upplevda hinder upplever lärarna att det är möjligt att bedriva en form av kritisk pedagogik.