Bakgrund: I Sverige används läroboken i stor utsträckning i matematikundervisningen och används uppemot 80–90 procent av 1–3 lärare regelbundet eller ofta (Skolverket, s. 2006b, s.6). I denna studie undersöks bildens framställning och funktion då flertalet forskare belyser både positiva och negativa effekter av hur bilder i elevböcker i matematik påverkar eleverna när de ska lösa uppgifter. Studien avgränsas till att fokusera på uppgifter inom området bråk. 

Syfte: Syftet med denna undersökning är att belysa bildens framställning och funktion i elevböcker i matematik. Studien avgränsas till att studera tre vanligt förekommande elevböcker i matematik och som används i matematikundervisningen när det gäller bråk för årskurs 2. 

Metod: För att undersöka bildens framställning och funktion i elevböcker i matematik valdes en kvalitativ innehållsanalys som metod. De tre elevböckerna som analyserats är: Favorit matematik 2a, Mattekojan 2b och Triumf 2a. Dessa läromedel har analyserats utifrån två analysmodeller: Kress och Van Leeuwen för att se hur bilden framställs samt Berends och van Lieshout för att analysera bildens funktion. 

Resultat: Studiens resultat visar att de icke-naturalistiska bilderna är de som förekommer i stor utsträckning i samtliga elevböcker och den funktionen som är den mest förekommande är den Väsentliga (där bilden måste finnas för att lösa uppgiften). I resultatet kan det även ses att funktionen Kal (ingen bild till uppgiften) inte förekommer i någon elevbok. Studien visar också att det finns ett samband mellan icke-naturalistiska bilder och funktionen Väsentlig samt mellan en naturalistisk bild med funktionen Otillämplig (bilden är endast dekorativ och behövs inte för att lösa uppgiften)