Bakgrund: Det är inte ovanligt i svenska skolor idag att klasserna består av en variation av språkliga kunskaper och bakgrunder, eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle. När elever får använda sig av alla sina språk ökar förståelsen men även att eleverna får känna sig mer delaktiga. Detta innebär då att det ställer krav på lärare att använda sig av metoder och strategier som gynnar flerspråkiga elever. Enligt Skolinspektionens rapporter och tidigare forskning visar det sig att lärare saknar kompetens för ett språk och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån några lärares erfarenheter undersöka vilka metoder och strategier som upplevs gynna språkutveckling hos flerspråkiga elever samt vilka utmaningar de möter. Syftet har brutits ner i följande frågeställningar: Vilka metoder och strategier använder lärarna i arbetet för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling? Vilka utmaningar beskriver lärarna att de möter i sitt språkutvecklande arbete med flerspråkiga elever?

Metod: För att kunna samla in relevant information för att kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer, med lärare som arbetar med flerspråkiga elever i grundskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i det sociokulturella perspektivet där språk, kommunikation, stöttning och sociala samspel betonas. I analysen av intervjuerna har vi använt oss av Clarke och Brauns 6-stegs modell för att på ett tydligt sätt strukturera upp informanternas beskrivningar. I studiens analysarbete kunde koder som var relevanta för denna studie urskiljas i transkriberingarna som sedan bildade initiala teman. Dessa granskades sedan ytterligare och slutligen skapades temana som används som rubriker i resultatet.

Resultat: Lärarna i denna studie utgår från ett transspråkande förhållningssätt och metoderna de använder i sin undervisning är Bornholmsmodellen, läsförståelsestrategier och ASL med utgångspunkt i cirkelmodellen. De multimodala resurserna används som komplement till de olika metoderna för att tydliggöra och förstärka undervisningen. Läsförståelsestrategierna implementerades inte lika konkret som de andra metoderna utan fokus låg på de nya begreppen under högläsningen. Utmaningarna beskrevs av lärarna i denna studie som en tidsbrist på grund av en explicit planering och att hinna med att stötta samtliga elever i sin klass. Men också en brist på kompetens och fortbildning.