Bakgrund: Läroböcker har förblivit en central instans i undervisningen trots digitaliseringens nya medförda alternativ. Tidigare analysforskning av läroböcker i samhällskunskap har fokuserat på föreställningar, konstruktioner och positionering av elever utifrån ett bredare demokratiområde, där resultaten tyder på en passivisering av eleverna. Ideologiavsnittenseparat utgör en outforskad del av detta demokratiområde, och ambitionen är att bidra till en fördjupning av forskningsfältet där positioneringen av läsaren undersökas i direkt relation till konstruktionen av ideologierna.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur läroböcker för gymnasiet i samhällskunskap konstruerar ideologierna; konservatism, liberalism och socialism. Utgångspunkten för analysen är att studera effekter på innehåll och läsarens agency som konstruktionerna medför.

Metod: Uppsatsens metodologiska och teoretiska underlag har primärt hämtats från den kritiska diskursanalysen. Den kritiska diskursanalysen utfördes med hjälp av verktyg främst hämtade från Fairclough (1995, 2015), Gee (2005) samt Winther Jørgensen & Phillips (2000).

Resultat: Analysen av läroböckerna visade att samtliga ideologiers utveckling konstrueras främst genom permanens. Gällande liberalismen och konservatismen uppstod de av sig själva, och genom en mekaniskt-automatisk process har mindre önskvärda drag eller förgreningar sållats bort med resultatet att ideologerna har blivit fulländade. I socialismens fall konstrueras ideologin tätt sammanhängande med viktiga personer, ex. Marx och Engels, och i relation till dess förgreningar som, likt de andra ideologierna, automatiskt har försvunnit eller består. Dagens fulländade ideologiers relevans utgörs av deras parlamentariska närvaro, och representeras huvudsakligen av de politiska partierna. Sammantaget konstruerar böckerna liberalismen som en överideologi med kännetecken som frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Konservatism konstrueras som en icke-ideologi, med främst attribuerande personlighetsegenskaper som kännetecknas av viljan för genomtänkt och försiktig utveckling. Socialismen konstrueras som splittrad, med ett historiskt fokus på personer och förgreningar. Den linjära historiska permanensen medför en positionering av eleverna som utanför ideologerna och historiens förlopp. Eleverna positioneras primärt som konsumenter av de nu fulländade ideologierna; den historiska förändringen och nutida relevansen är och var inte beroende av enskilda medborgare utan utgjordes av ideologierna själva och deras stora förgrundsgestalter, och utgörs idag av partier och politiker.