Bakgrund: Skrivundervisningen utmanas i skolor runt om i landet och internationellt idag, där handskriften håller på att marginaliseras. I handskriften finns vår identitet som utmanas när digitala verktyg ska användas i skrivundervisningen. Elever i lågstadiet ska enligt styrdokumenten utveckla en läslig handskrift samtidigt som de ska lära sig att skriva på digitala verktyg. Därav behöver eleverna ha en bokstavskännedom innan de skriver digitalt för på tangentbordet visas endast versaler och inte gemener. Det finns delade meningar om att digitala verktyg ska användas i den tidiga skrivinlärningen däremot lyfts olika metoder som effektiva, som till exempel, att skriva sig till läsning, som gynnar elevernas utveckling av både skriften och läsningen.

Syfte: Att genom en systematisk litteraturstudie granska internationell forskning för att ta reda på hur skrivundervisningen, med och utan digitala verktyg, påverkar elevers skrivinlärning i lågstadiet.

Metod: För att uppnå studiens syfte och besvara våra frågeställningar har en systematisk litteraturstudie gjorts där vi granskat tidigare forskning som finns inom området.

Resultat: I resultatet framkom det flera fördelar med digitala verktyg och flera fördelar med att skriva med pennan. En del forskning visade möjligheter med att arbeta parallellt med skrivverktygen för att eleverna behöver utveckla båda förmågorna i sin skrivinlärning. Samtidigt möjliggör digitala verktyg att eleverna kan fokusera mer på innehållet och kvalitén av sin text och inte endast formning av bokstäverna. Medan andra menade att pennan medför minnesspår av bokstäverna, vilket bidrog till att eleverna automatiserade skrivningen bättre. Det framkom även att lärares medvetenhet kring användandet av och syftet med skrivverktygen var av betydelse för elevernas skrivinlärning.