Bakgrund: I skolans matematikundervisning får elever oftast arbeta enskilt i sina matematikböcker även fast det i styrdokumenten beskrivs att elever ska få möjlighet att utveckla sina förmågor att resonera och diskutera om matematik. Tidigare forskning beskriver att diskussioner i matematikundervisningen är gynnsam för elevers kunskapsutveckling. Forskning visar även att det är vanligt att elever missuppfattar likhetstecknets betydelse och tillämpning.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur elever uppfattar likhetstecknet och vilka svårigheter de visar kring det. Studien syftade även till att undersöka om det kunde ske en kunskapsprogression hos eleverna när de fick undervisning utifrån variationsteorin där diskussioner var en central del. Studien avgränsar sig till elever i årskurs 1.

Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar utgick vi från en kvalitativ ansats där deltagande observation tillämpades. Studiens empiri samlades in genom att vi genomförde en förstudie, tre lektioner och ett eftertest som vi valde att ljudinspela och transkribera.

Resultat: Resultatet av förstudiens test visade att eleverna framförallt hade missuppfattningar om det icke-traditionella uppgiftsformatet vilket innebär att de då inte hade en relationell förståelse för likhetstecknet. Eleverna visade även svårigheter för likhetstecknet i uppgifter med öppna utsagor och talkedjor. Efter tre lektionstillfällen där eleverna fick undervisning utifrån variationsteorin visade eftertestets resultat att det skett en progression i deras kunskapsutveckling och att de fått en bättre förståelse för likhetstecknets betydelse.