Denna kunskapsöversikt har som primärt syfte att ge vägledning i arbetet med att organisera och utforma läxhjälp i skolan. Här presenteras hur olika former av läxhjälp bedrivs, främst nationellt men till viss del även internationellt, och i vilken mån läxhjälp får effekter på elevers skolprestationer. Når läxhjälpen de elever som bäst behöver den? En kunskapsöversikt har emeller tid en vidare vetenskaplig ambition än så, och här redovisas också inom vilka vetenskapliga fält det finns ett intresse för läxhjälp, vilka metoder och teorier som används i forskningen och på verkar mediedebatten samt vilken förförståelse det finns för relevanta frågeställningar om läxhjälp i konkreta förändringsarbeten på skolor.Till stora delar saknas europeiska studier om läxhjälp, men däremot finns relevant forskning, inte minst i relation till metod och kunskapsresultat, globalt sett. Sådan läxhjälp går under benämningen skugg undervisning (shadow education) och är särskilt framträdande i en del asiatiska länder. I Sverige finns några få studier om privatundervisning, med handledningspolicyer och handledningspraktik i fokus. Ett exempel är Forsberg et al. (2021) som analyserar läxhjälp på mikronivå och låter läsaren följa relationen mellan handledare och elev replik för replik.Ett kort svar på frågan i vilken mån läxhjälpen når de elever som bäst behöver den är att eleverna inte fångas upp tillräckligt väl. Det finns emellertid forskning som pekar på lyckade projekt, bland annat en studie av Dietrichson et al. (2017) som visar att det går att väsentligt förbättra resultaten för målgruppen ”elever som kommer från familjer med låg socioekonomisk status” genom handl edning, tydlig feedback, läraransvar för framstegen och kooperativt lärande. Här framkommer också att till och med ett kortsiktigt program, med flera olika lärare och handledare som arbetar med eleverna under en kortare tid, kan ge goda resultat. I övrigt visar forskning att läxhjälp inte bara innebär ett akademiskt stöd, utan även ett socialt och emotionellt – och inte bara av lärare utan även från hemmen och kamratkretsen, vilket gör elevernas nätverk viktiga.En grupp som upplever extra stora utmaningar är nyanlända elever som, förutom att de måste tillgodogöra sig ämneskunskaper, måste lära sig ett nytt språk. För denna grupp visar studier på ett behov av språkstärkande undervisning av utbildade lärare, tillsammans med en stöttande hem och kamrat miljö. Även lovskola kan spela stor roll i språkstärkande syfte.Sammantaget visar forskning och andra undersökningar att läxhjälpen bör integreras i skolans ordinarie arbete och vara anpassad till hur undervisningen är upplagd på respektive skola. Lovskolor fungerar bättre under lov på terminstid än under sommarlovet efter årskurs 9, utom möjligen för nyanlända elever. Tydliga, relevanta och lagom avgränsade uppgifter och återkoppling från läraren är viktigt för alla elever. Somliga elever behöver extra mycket stöd, inte bara kunskapsmässigt utan även socialt och emotionellt, och för somliga behöver stödet även vara språkstärkande. År 2021 presenterades en utredning (SOU 2021:30) med förslag på hur skolan ska kunna ge eleverna bättre förutsättningar att uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program. Den ledde till ett riksdagsbeslut med två förändringar i skollagen: utökad studietid för alla elever i anslutning till skoldagen samt utökad tid till lovskolor för elever som inte når upp till godkända betyg.
Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön på Högskolan Väst arbetar strategiskt med forskningssamverkan tillsammans med verksamheter som har fokus på barn, ungdomar och unga vuxna. Målet för forskningsmiljön är att producera och sprida kunskap om barns och ungdomars livsvillkor och därmed stärka deras ställning i samhället. Forsknings samverkan med externa verksamheter är ett av de sätt som miljön arbetar på för att nå detta mål. Samarbetet sker i form av en samverkansmodell som avser att skapa goda förutsättningar för både forskningen och den externa samverkansparten. Samverkansmodellen utgår från en dialog mellan forskare och samverkanspart där parterna tillsammans utarbetar och formulerar undersöknings område och forskningsfrågor.
Samarbete mellan Högskolan Väst och Västra Götalandsregionen.