Background: Due to the increase in international migration, nurses in pediatric healthcarecare for a lot of children from different countries. The knowledge and perception of health, illness and healthcare vary within different cultures. This, together with language barriers, may be challenging for the child, its relatives, as well as for the nursesthemselves. More knowledge of nurse’s experience from caring for children within the pediatric healthcare is needed to meet the challenges of the increasing international migration.

Aim: The aim of this study was to shed light on the nurse's experience of caring for children with a different language and cultural background in children´s healthcare.

Method: The study was based on a literature study, with a qualitative approach. Ninescientific articles were included in the result, analyzed according to an established five-step process.

Results: Five themes revealed; A flexible and curious approach to adapting care according to cultural differences, challenges in sharing customized information based on cultural differences, the language barrier contributes to negative emotions and healthcare related consequences, non-verbal communication compensates for spoken language, help with language interpretation as both an asset and a challenge.

Conclusion: The results showed an overall great commitment from nurses to perform transcultural nursing, but there were many challenges, due to language and cultural differences. The nurses used different strategies in their aspiration to overcome the challenges, but altogether, this study shows that clearer guidelines are needed to optimize transcultural nursing.

Då den internationella migrationen ökar i världen ställs sjuksköterskor inför det faktum att många av de barn de vårdar har en annan språklig och kulturell bakgrund. Barn som migrerat är bland de mest utsatta när det gäller tillgång till hälso- och sjukvård, vilket gör det viktigt att sjuksköterskor vet hur de skall anpassa omvårdnaden utifrån språkliga och kulturella skillnader. Transkulturell omvårdnad innebär att beakta kulturella aspekter i omsorgen om varje enskild patient, och litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att vårda barn med annan språklig och kulturell bakgrund inom barnsjukvården.

I litteraturstudiens resultat framkom hur sjuksköterskorna upplevde att vårda barn med annan språklig och kulturell bakgrund och hur de hanterade det faktum att kulturella och språkliga skillnader förekom. Sjuksköterskorna var flexibla, lyhörda och intresserade av att lära sig mer om de olika kulturerna för att kunna anpassa vården, men de upplevde även frustration och oro då de inte kunde ge den omvårdnad de önskade. Sjuksköterskorna försökte kompensera språkbarriären med icke-verbala strategier, de använde tolk för att kunna ge korrekt information samt anpassade omvårdnaden efter barnets och dess närståendes kunskap om hälsa.

Slutsatserna som drogs i litteraturstudien var att sjuksköterskorna hade vilja ochengagemang att utföra transkulturell omvårdnad, och att kulturella skillnader och språkbarriärer kompenserades genom olika alternativ till verbal kommunikation ochtillmötesgående av kulturella och religiösa önskemål. Trots att sjuksköterskorna försökte utföra transkulturell omvårdnad upplevde de att vården inte var jämlik och säker. Utifrån resultatet som framkom efterfrågades det mer kunskap och utbildning, samt mer nyttjande av auktoriserade tolkar så att barn och närstående med annan språklig och kulturell bakgrund kunde få den vård de hade rätt till.

I bakgrunden ges en översikt av problemområdet, beskrivningar av bärande begrepp, tidigare forskning, samt sjuksköterskans ansvarsområde. Litteraturstudien byggde på niovetenskapliga studier med kvalitativ metod, en metod som är lämplig för att beskriva och förstå människors upplevelser och erfarenheter. De vetenskapliga studierna som låg till grund för resultatet analyserades utifrån en femstegsmodell, och en ny enhet av studiernas resultat bildades och utmynnade i fem teman.