Background: Due to an increased immigration to Sweden, several different languages are useddaily in society, and consequently also within healthcare. This has resulted in challenges to manage language barriers that occur within healthcare, to certain a safe and functioning communication between patients and healthcare staff. Nurses’ professional responsibilityincludes providing patients and relatives with comprehensive information. This has led to anincreased requirement of using authorized interpreters within healthcare, since it can be crucial to certain an effective communication.

Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of using language interpreters in care encounters.

Method: A method to contribute to evidence – based nursing with ground in analysis of qualitative research was performed to get a better understanding of nurses´ experiences.Results: The analysis resulted in three themes. The availability of an authorized interpreter enables good and safe care, Challenges to create trust and confidence in care encounters, Theimportance of the interpreting situation being of high quality.

Conclusion: Conclusions that can be drawn from the study are that not using a language interpreter due to a lack of authorized interpreters could lead to insufficient communication. When not using authorized interpreters, there was an increased risk for misunderstanding and a lack of continuity, which affects the patient's participation and integrity. Increasing the useof authorized interpreters could contribute to a higher quality and safety in the care meetings situation.

Att kunna kommunicera och förstå varandra är en viktig grund för att kunna ge god vård. På grund av en ökad invandring till Sverige under många år är ämnet språktolk aktuellt. Syftet med denna studie är därför att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda språktolk i vårdmöten. Studiens resultat bygger på nio artiklar med kvalitativ ansats ifrån vetenskapliga databaser. Artiklarna har analyserats, tolkats och sammanställts till ett nytt resultat för att få bredare kunskap kring det valda fenomenet. I resultatet framkom att det var brist på auktoriserade tolkar i hälso- och sjukvården. Bristen medförde i vissa fall långa väntetider på auktoriserad tolk, uteblivet språktolksamtal, längre vårdförlopp samt tidsbrist hos sjuksköterskan. För att täcka upp bristen på auktoriserade tolkar används ibland familjemedlemmar som språktolk. Men resultatet visade att sjuksköterskorna upplever att familjemedlemmar i vissa fall översätter fel och utelämnar information. Vidare visade resultatet att sjuksköterskorna upplever att användning av samma auktoriserade tolk främjar patientens integritet och förtroende för både sjuksköterskorna och språktolken. Resultatet visar också att bristande kunskaper kring användning av språktolk kan leda till att sjuksköterskor undviker patienter med språkhinder. Resultatet av denna litteraturbaserade studie är av vikt föratt tydliggöra konsekvenserna av bristen på auktoriserade tolkar och att vidare forskning, utbildning och åtgärder krävs för att främja en god och jämlik vård.