Bakgrund

Jan Guillous Ondskan, utspelar sig i 50-talets Sverige och är inte bara en berättelse om Erik och hans liv på internatskolan Stjärnsberg, det är också en berättelse om makt. Både skolan som institution och karaktärernas handlande genomsyras av systematisk maktutövning och kontroll. Eftersom verket förekommer som en del av den litteratur elever kan få ta del av i grundskolan, är det också relevant att diskutera det i relation till undervisning.

Syfte

Syftet med studien är att synliggöra vilka maktstrukturer Jan Guillous verk Ondskan lyfter fram, genom en foucauldiansk textanalys. Studien fokuserar dels på skildringen av skolans struktur, dels på skildringen av karaktärerna.

Metod Vi har valt att göra en kvalitativ textanalys av Ondskan, där vi anlägger ett foucauldianskt perspektiv för att synliggöra verkets maktstrukturer och maktförhållanden.

Resultat

Analysen synliggör de maktförhållanden som råder dels på skolan som institution, dels utifrån karaktärerna och deras agerande. Samtliga karaktärer är omslutna av det maktsystem som präglar skolan, inklusive rådsmedlemmarna själva. Maktsystemet är baserat på överordning och underordning vilket benämns som Stjärnsbergsanda och kamratuppfostran. I enlighet med den försöker Rådet kontrollera skolan, något som blivit normaliserat och inte ifrågasätts av varken elever, lärare eller rektor. I alla fall inte förrän Erik börjar på skolan, och gör motstånd. Utifrån hans tidigare erfarenheter, och i diskussion med sin nye kamrat Pierre, går han emot normen och vägrar gå med på de krav Rådet ställer. Rådsmedlemmarna försöker styra skolan men lyckas inte hålla maktsystemet tätt, något som Erik tar vara på. Både fysisk och psykisk makt är något som präglar verket, och kan kopplas samman med att det i slutändan synliggörs sprickor i maktsystemet. Analysen visar även att det krävs en medvetenhet från läraren i arbetet med Ondskan i undervisningen, för att inte riskera att reproducera de normer och maktförhållanden som framställs i verket. För att arbeta medvetet menar vi därför att verket bör behandlas utifrån begreppet kritisk litteracitet, där läsaren antar en analytisk ställning till texten i syfte att synliggöra maktförhållanden.