Background: Substance use disorders are a global issue where physiological diseases are often added and therefore the patient group encounters somatic care. There, the nurse attends to the patient group where the approaches effects further care.

Aim: The aim of this study was to illustrate nurse’s approach against patients with substance use disorders in somatic care.

Method: The chosen method was litterateur-based review where both qualitative and quantitative studies where analyzed based on Friberg’s (2017) four step method. Four qualitative and five quantitative scientific articles from the years 2013-2022 where used for this study.

Results: Overall results showed that lack of knowledge leads to negative stereotypical approaches against patients with substance use disorders. This effected the nurse-patient relationship negative. Where neutral and positive approaches arose from nurses with more education, which led to a more positive attitude against the patients with substance use disorders and person-centered care was possible. The result from the articles ended up in three major categories: Nurse's knowledge, Nurse's way of working and Nurse's motivation, within six subcategories.

Conclusion: The result showed that knowledge was the key to a good approach against patients with substance use disorders. Due to nurses having a more positive experiences and knowledge, equal and health-promoting care could be obtained. Furthermore, the study showed that lack of knowledge created stigma, and stereotypical negative attitudes which resulted in uneven care. Where the patient group's health and person-centeredness were not promoted. 

Populärvetenskaplig sammanfattning

Substansbrukssyndrom är ett globalt växande problem, där alkohol- och drogrelaterade diagnoser allt oftare sätts. Till följd av substansbrukssyndrom ses mer fysiska sjukdomar, då skadligt bruk och beroende påverkar kroppen negativt. Patienter med substansbrukssyndrom är en patientgrupp som mer frekvent ses inom somatisk vård på sjukhus, där sjuksköterskan har en avgörande roll för hur fortsatt vård och behandling föreligger. Men hur är sjuksköterskans förhållningsätt och bemötande egentligen gentemot patienter med substansbrukssyndrom inom somatisk vård? Det är frågeställningen som leder in i studiens syfte, vilket är att belysa legitimerade sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter med substansbrukssyndrom inom somatisk vård på sjukhus.

Resultat påvisade att sjuksköterskans förhållningsätt förändrades utifrån deras kunskap och erfarenhet. Sjuksköterskorna som hade mer kunskap kring substansbrukssyndrom och i att bemöta patientgruppen tenderade till att ha en mer positiv inställning. Vidare resulterade sjuksköterskorna ha en ökad motivation i att arbeta med och vårda patientgruppen, främja deras hälsa och se patienten bakom sjukdomen. Sjuksköterskor som erhöll en kunskapsbrist gällande patienter med substansbrukssyndrom hade ett mer negativt förhållningssätt och sågs ha mindre lust att arbeta med patientgruppen. Sjuksköterskornas egna värderingar, känslor och tankar bidrog till en negativ påverkan i deras arbetsutövande, vilket skapade ett otillräckligt vårdande. Den bristande hälso- och sjukvården resulterade i att patienterna fick mindre uppmärksamhet, deras behov blev inte tillgodosedda vilket genererade i ett ökat lidande.

Slutsats av denna studie var att kunskap hade en avgörande roll i sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter med substansbrukssyndrom. För att vidareutveckla problemområdet behövs mer kunskap för att succesivt få ett mer jämlikt och personcentrerat synsätt.

Studien beskrev substansbrukssyndrom som ett ändamålslöst brukande av alkohol eller narkotika. Vidare redogjordes sjuksköterskans förhållningssätt och bemötande utifrån professionens riktlinjer, innefattande lagar och författningar. Utgångpunkt för omvårdnad var Katie Erikssons omvårdnadsteori som speglades av ett enhetligt synsätt där vård utgår ifrån varje individuell person, hänsyn tas till personen bakom sjukdomen. Synsättet möjliggjorde jämlik och personcentrerad vård där sjuksköterskan främjade hälsa, lindrade lidande, förebyggde sjukdom och återställde hälsa. Studien var en litteraturöversikt som byggde på både kvalitativ och kvantitativ forskning. Litteraturöversikt valdes som metod då författarna ville åskådliggöra en helhetsbild av valt problemområde.