Occupational self-efficacy (OSE) är en viktig förutsättning för psykiskt välmående och en god psykosocial arbetsmiljö. Studier pekar på att arbetsrelaterat socialt stöd korrelerar positivt med OSE, samtidigt som det finns forskning som påvisar motsatt riktning. En utsatt yrkesgrupp med tyngre psykosocial belastning än många andra yrken är kriminalvårdare - där både OSE och socialt stöd på arbetsplatsen är viktiga för yrkesrollen.

Syftet med föreliggande studie var att genom ett explorativt och kvantitativt tillvägagångssätt undersöka samvariationen mellan arbetsrelaterat socialt stöd och OSE bland kriminalvårdare. Hypoteser formulerades om en förväntad positiv korrelation samt en kvarstående positiv korrelation vid kontroll för relevanta bakgrundsvariabler.

För att undersöka variablerna användes en webbenkät baserad på de etablerade mätinstrumenten OCCSEFF och QPS Nordic, samt egenformulerade frågor om respondenternas demografiska bakgrund. Urvalet riktades åt yrkesutövande kriminalvårdare och totalt bestod dataanalysen av 156 respondenter (94 kvinnor, 62 män). Vidare bearbetades datan i SPSS med hjälp av bivariat korrelationsanalys samt multipel regressionsanalys.

Resultaten påvisade en positiv signifikant korrelation mellan socialt stöd på arbetsplatsen och OSE, samt mellan arbetsår inom Kriminalvården och OSE. Detta kan vara fördelaktigt för Kriminalvården att beakta för att stärka medarbetarna och förebygga psykisk ohälsa.

Occupational self-efficacy (OSE) is an important precondition to psychological well-being and to a healthy psychosocial work environment. Research indicates that social support at work is positively correlated with OSE. In contrast, some studies report the opposite. A profession where both OSE and work-related social support is of importance is correctional care. Correctional officers work in a high-stress environment with a much heavier psychosocial burden than many other professions.

Therefore, the aim of the current study was to investigate the association between work-related social support and OSE in context to correctional officers. To this end, we implemented an explorative and quantitative method. We expected a positive correlation between work-related social support and OSE, and a remaining significant correlation when controlling for relevant background variables.

A web-based questionnaire consisting of two established instruments, the OCCSEFF and QPS Nordic, was used to collect the data and measure the variables. Additionally, the questionnaire contained demographic questions. The data analysis consisted of a total of 156 current practicing correctional officers (94 women, 62 men) and was analyzed in SPSS with a bivariate analysis and a multiple regression analysis.

The results demonstrate statistically significant positive correlations both between social support at work and OSE, and between length of employment (as a correctional care worker) and OSE. These findings could potentially help promote and strengthen well-being among correctional officers within The Swedish Prison and Probation Service.