Även om läxor inte är föreskrivna i skolans styrdokument betraktas de ofta som en självklar del i skolans tradition, både för elevernas kunskapsutveckling och som ett sätt för skolan att få kontakt med hemmen. Fenomenet läxor har undersökts i forskning utifrån olika aspekter, men också ifrågasatts utifrån forskning som visar att de skapar stress och på sikt en ojämlik skola. För att råda bot på detta har läxhjälp ökat i omfattning - privat, ideell och skolornas egen organiserade läxhjälp.Denna kunskapsöversikt sätter fokus på läxhjälp utifrån tre övergripande forskningsfrågor:
1. Vilken typ av läxhjälp ges utanför skoltid, internationellt och i Sverige, och vad leder den till?
2. Hur är läxhjälp organiserad och finansierad i Sverige?
3. Når läxhjälpen de elever som bäst behöver den i Sverige och i så fall på vilket sätt?Insamling av data har gjorts på relevanta databaser som fångar upp såväl svensk sominternationell forskning. I Sverige utvärderas och diskuteras läxhjälp i relation tillorganisation, ekonomi, pedagogik och utifrån sociala faktorer. Internationell forskning visar en lång tradition av läxhjälp, som kan vara intressant att jämföra med svenskaförhållanden. Men det framkommer också att det saknas forskning, bland annat omelevernas inställning till läxhjälp.