Syftet med denna studie är att reda ut hur mycket ränteavdraget egentligen påverkar fastighetspriserna. För att få svar på studiens frågeställning använde jag mig av felkorrigeringsmodellen (ECM) som tar hänsyn till både det långsiktiga men även det kortsiktiga sambandet mellan variablerna. Den beroende variabeln är fastighetsprisindex och disponibel inkomst, finansiella förmögenheter och den genomsnittliga rörliga bolåneräntan som de oberoende variablerna. Tidsperioden i denna studie är från år 2006 K1 till år 2020 K4. Studien visade att den disponibla inkomsten och den finansiella förmögenheten påverkade fastighetsprisindex positivt medans bolåneräntan påverkade fastighetsprisindex negativt. Resultatet i studien visade att på lång sikt så skulle en procentenhet högre bolåneränta leda till en nedgång av fastighetsprisindex med 5.4 procentenheter. Om ränteavdraget reducerades till 20% skulle detta leda till en nedgång av fastighetsprisindex med 6.2 procentenheter. En reducering av ränteavdraget till 10% skulle leda till en nedgång av fastighetsprisindex med 6.9 procentenheteroch man skulle ta bort ränteavdraget helt så skulle detta leda till en nedgång på fastighetsprisindex på 7.7 procentenheter. På kort sikt visade felkorrigeringstermen att systemet korrigerar den tidigare periodens jämviktsrubbning med en hastighet på 7,2%. Detta betyder att även om den beroende variabeln ”vandrar” bort ifrån jämvikten på kort sikt så kommer den långsamt att dras tillbaka på lång sikt.