Myndighetsspråk kan vara både komplext och svårbegripligt, vilket kan medföra att kommunikationen mellan myndighet och medborgare försämras (Forsberg 2012, s. 12). Inom varje myndighet finns det en yrkesjargong samtidigt som det finns riktlinjer och lagkrav att förhålla sig till. Detta betyder att varje myndighet använder ord och begrepp utifrån sin speciella yrkesjargong vilket kan leda till missförstånd mellan myndigheterna. Med den utgångspunkten har vi valt att studera myndigheters språkbruk och diskurser ur ett hälsoperspektiv för att få en förståelse för språkbruket i maktens korridorer. De myndigheter som vi har analyserat är Socialstyrelsen och Skolverkets webbsidor som handlar om psykisk ohälsa.

Syfte: Socialstyrelsen och Skolverket är två myndigheter som deltar i samhällets konstruktion genom sin språkanvändning. Det är denna språkanvändning som en social handling (se vidare Svensson, 2019, s. 25) vi är intresserade av att studera.

Metod:Ur ett diskursanalytiskt perspektiv både som metod men även som analysverktyg har vi valt att utgå ifrån Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori (Winther Jørgensen och Phillips,2000, s. 32–37). Vi har även valt att använda oss av LIX som är ett analysverktyg för att mäta läsbarhetsindex på våra utvalda texter.

Resultat: Studiens resultat visar att Socialstyrelsens text tillhör den medicinska diskursen och Skolverketstext tillhör utbildningsdiskursen. Det som framkom vid analys av texterna var att Socialstyrelsens text använder sig av ord som behandling, sjukdom och diagnostisering när de skriver om psykisk ohälsa. Skolverkets text använder sig av ord och begrepp som stödjande, hälsofrämjande och förebyggande för att motverka psykisk ohälsa. Det innebär att myndigheterna skriver om psykisk ohälsa ur olika perspektiv. Utifrån Läsbarhetsindex LIX visar resultatet på att båda myndighetstexterna är medelsvåra att läsa