Bakgrund: Från Skolinspektionens granskning visades det en låg kvalitet på arbetet med barns matematiska färdigheter och förmågor och att barnen fick begränsade möjligheter till att utvecklas inom ämnet. Förskolepersonal som intervjuats under Skolinspektionens granskning uttryckte en osäkerhet kring ämnet och hur det ska läras ut. Från denna rapport väcktes en nyfikenhet hos mig ifall det ser ut här bland förskollärare i olika förskoleverksamheter.

Syfte: Mitt syfte med studien är att undersöka hur förskollärarna beskriver och uppfattar ämnet matematik utifrån läroplanens uppdrag samt vad som utifrån min beskrivning kan sägas känneteckna arbetet med matematik i förskolan.

Metod: Studiens metod utgår från kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Det var sammanlagt sju kvinnliga förskollärare som intervjuades och som kom från olika förskolor i en kommun, där ålder och yrkesamma år varierade. För att analysera datamaterialet användes den fenomenografiska analysmetoden.

Resultat: Studiens resultat visar att matematik oftast uppmärksammas i spontana situationer där matematiken omnämns som en aspekt i olika teman, i vardagshändelser och i barnens lek. Dessa sammanhang handlar inte om planerad matematisk undervisning som utgångspunkt i första hand. Det framgår tydligt att förskollärarna använder dessa olika innehåll för att passa på attspråkligt lyfta fram matematiska inslag. Att inte planera specifikt för matematikundervisning  är ett dominerande förhållningssätt till matematiken bland förskollärarna.