Bakgrund: Kravet på fritidslärare att följa upp, bedöma och dokumentera undervisningen i fritidshemmet har ökat för att uppnå kvalitet i verksamheten. Men verksamheten kan inte utvecklas eller mål förverkligas om det inte finns möjlighet för fritidslärare att tjänstgöra i fritidshemmet (Andersson, 2013). Skillnaderna mellan och inom fritidshemmen är stora och det saknas förutsättningar för fritidslärare att genomföra sitt arbete och fullfölja sitt uppdrag (Falkner & Ludvigsson, 2012). Skolinspektionen (2018) framhäver vikten av fritidslärares planeringstid och beskriver att den möjliggör för fritidslärare att planera ett lärorikt, lustfyllt och läroplansstyrt innehåll för eleverna.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka fritidslärares upplevelse av planeringstiden och vilken betydelse den har för deras arbete på fritidshemmet. Studien grundar sig i att planeringstiden kan riskera att utebli när fritidslärare blir tilldelade rollen som hjälplärare under skoldagen.

Metod: För att undersöka forskningsfrågan har vi använt oss av semi-strukturerade intervjuer. Vi har intervjuat fyra fritidslärare i Västra Götaland som berättat om sina upplevelser av planeringstiden.

Resultat: Det framkommer i resultatet att planeringstiden är avgörande för fritidslärarna om de ska kunna erbjuda en undervisning på fritidshemmet och utveckla verksamheten. Fritidslärarna har både enskild och gemensam planeringstid och den gemensamma tiden uppskattas mest av fritidslärarna. De anser att den gemensamma planeringstiden möjliggör för ett samarbete och kvalitetsarbete. Vidare framkommer det av resultatet att fritidslärarna ges olika förutsättningar i sitt arbete och några av fritidslärarna upplever att deras planeringstid och arbete bortprioriteras av skolans verksamhet. Det framkommer även att vilka förutsättningar fritidslärarna ges beror på vilka kunskaper rektorn har om fritidshemmets uppdrag.