Bakgrund: Tidigare hade förskolan pedagogiska riktlinjer att förhålla sig till, men i de riktlinjerna fanns det inget konkret om vad i ett barns lärande man ska arbeta med och utveckla. Barns talspråksutveckling har alltid uppmärksammats till skillnad från barns skriftspråk. År 1980 angavs skriftspråket för första gången som en del av förskolans uppdrag. Skriftspråket fick en mer framträdande roll eftersom det visade sig att barns läs- och skrivutveckling börjar i en tidig ålder och att det finns stora fördelar i att stimulera barnens läs- och skriftspråk. Den allra första läroplanen för förskolan kom 1998 och förskolan blev även detta år en egen skolform. Den aktuella läroplanen reviderades 2018 och trädde i kraft från och med 1 juni 2019.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur förskolans uppdrag med läs- och skrivlärande genomförs ur förskollärares perspektiv. 

Metod: Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer samt miljöobservationer i form av bilddokumentation för att få svar på våra frågeställningar. 

Resultat: I resultatet framgår det hur förskollärare beskriver sitt uppdrag med läs- och skrivlärande och hur detta genomförs på några förskolor. Förskollärare beskriver vad barns tidiga läs- och skrivlärande innebär för dem, och vilka strategier de använder för att skapa en stimulerande miljö för barns tidiga läs- och skrivutveckling. Strategier som att konkretisera språkets beståndsdelar är en av flera gemensamheter de intervjuade har med varandra. I resultatet framkommer det att förskollärare arbetar med det verbala språket, bilder, symboler, bokstäver och text. Ett annat genomgående tema är kollegialt lärande där förskollärarna beskriver hur de som arbetslag använder sig av bland annat tematiskt arbete för att ta vara på barns intressen och på så vis väcka ett intresse hos barnen. Studien visar även att de genom det kollegiala lärandet lär sig av sina kollegor för att utveckla sin egen kompetens inom barns läs- och skrivlärande. Samtliga förskollärare nämner att de arbetar med högläsning och en del nämner att de använder sig av boksamtal under tiden de högläser för barnen för att skapa ett språkutvecklande samtal och utveckla intresset för att läsa.