Bakgrund: Barnhälsovården (BHV) arbetar för att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa samt tidigt identifiera och åtgärda aktuella problem som kan röra barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Barnhälsovården erbjuder hälsobesök för barn från födelsen till 6 år. BHV-sjuksköterskan arbetar i sin omvårdnad för att skapa tillit och trygghet i mötet med mammor och göra systematiska bedömningar. Nyblivna mammor har en stor risk att få postpartum depression (PPD) på grund av olika faktorer till exempel problem under graviditet, traumatisk förlossning och bristande socialt stöd. Bedömningsformuläret Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) är en metod att använda för att bedöma symtom på postpartum depression (PPD). BHV-sjuksköterskan har ansvar för att planera, genomföra omvårdnad samt följa upp hälsofrämjande och förebyggande åtgärder.

Syfte: Syfte med studien var att belysa BHV-sjuksköterskors upplevelser av att genomföra EPDS screening.

Metod: Kvalitativ intervjustudie med tio BHV-sjuksköterskor genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman & Graneheim (2017).

Resultat: I resultatet framkom det fyra kategorier: stöd för genomförande: behov av fortsatt utveckling, hinder för genomförandet och tillitsfull relation. Tre underkategorier: utbildning, stödfunktion psykolog och arbetslivserfarenhet identifierades som kan utgöra stöd för genomförandet av EPDS screening. Kompetensutveckling samt handledning och inkludering av pappor är två underkategorier som framkom under behov av fortsatt utbildning. Språkbarriär, tidsbrist och svårigheter att nå varandra i samtalet var hinder för att genomföra EPDS-screening enligt resultat. Kommunikation samt gott bemötande och kontinuitet var betydelsefull att skapa entillitsfull relation mellan BHV-sjuksköterskan och mamman i samband med genomförandet av EPDS-screening och efterföljande stödsamtal.

Slutsats: EPDS-utbildning är en förutsättning för att genomföra EPDS-screening. Stöd av psykolog och arbetslivserfarenhet bidrar till ökad trygghet i sin roll som BHV-sjuksköterska, men de ansåg sig ändå behöva mer utbildning och handledning. BHV-sjuksköterskor behöver mer tid i omvårdnaden för varje samtalstillfälle i mötet med mammor vid EPDS-arbete. Tolkningsriktlinjer behöver ses över för att överkomma språkbarriär. EPDS-screeningformulär behöver anpassas enligt det mångfaldsutvecklingen som speglar samhället. Samtal med pappor är också viktigt då de också kan drabbas av psykisk ohälsa.

Background: Child health care is managed by Barnhälsovården (BHV) in Sweden. Child health care nursing promotes children’s health and development. It works with preventing illness and is dedicated to early identification and addressing those problems. It facilitates health visits for children from birth to 6 years. New mothers have a high risk of suffering from postpartum depression. EPDS screening is used to assess and identify postpartum depression. BHV-nurse is responsible for planning, implementing, and following up on health promotion and preventive measures. The nurse also creates trust and secure relations with mothers and makes systematic assessments.

Aim: The aim was to illuminate Child Health Care nurse’s experiences in conducting EPDS Screening (Edinburgh Postnatal Depression Scale) 

Method: Qualitative interviews were conducted with ten BHV-nurses. Data was analyzed using qualitative content analysis described by Lundman & Graneheim (2017).

Results: Four categories have emerged: Support for implementation, need for further development, obstacles to implementation and trusting relationship. Education, support from psychologists and work experience are three subcategories that were identified which can provide support for the implementation of EPDS screening. Competence development as well as supervision and inclusion of fathers are two subcategories which require further research. The result shows that language barrier, lack of time and difficulties in reaching each other in the conversation were obstacles in conducting EPDS screening. Communication, proper treatment and continued follow-up were important to create a trusting relationship between the nurse and the mother during EPDS screening.

Conclusion: EPDS training is a prerequisite for conducting EPDS screening. Child health care nurses feel secure when combined with psychological support and their own work experience, but they need more education and guidance. Lack of time, language difficulties and difficulties reaching each other are some obstacles faced during the EPDS screening. Interpretation guidelines need to be reviewed to overcome language barriers. EPDS screening forms need to be adjusted to the population diversity that reflect society. Conversation with fathers is also important because they can also suffer from mental illness.