Studien har studerat hur skolor uppmärksammar och identifierar barn som leveri ekonomisk utsatthet och hur skolan arbetar och hanterar de utmaningar som följer utav det. Totalt 5 representanter från elevhälsan deltog, 4 kuratorer och 1 skolsköterska. Skolorna de representerar är belägna i 3 olika kommuner som bär på olika socioekonomiska variationer. Studien innehar en kvalitativ design som bygger på semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska ansatsen grundar sig i Goffmans teorier om stigma. En central del av studien ses även utifrån begreppen normer och skam. Resultaten i studien har visat att skolor upplever ekonomisk utsatthet som ett komplext ämne och där en elev i ekonomiskt utsatthet ofta har fler problem, som i relation till ekonomisk utsatthet delges ett större utrymme. Resultatet visar både på svårigheter i att upptäcka och identifiera barn som är ekonomiskt utsatta, samt svårigheter för skolpersonal att bemöta barn och deras vårdnadshavare vid en sådan situation. Studiens slutsatser visar att ekonomisk utsatthet är ett ämne som behöver ta mer plats i skolan och att ökade kunskaper kan bidra till att underlätta för skolan att upptäcka och bemöta problematiken, vilket i sin tur främjar barns välmående.