Studiens syfte är att undersöka vilket handlingsutrymme elevhälsan har när det kommer till arbetet med barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och om detta arbete skiljer sig åt utifrån ett genusperspektiv. Vidare undersöks vilka svårigheter och utmaningar det finns att tillgodose elevers rättigheter i relation till de lagar och riktlinjer elevhälsan arbetar utifrån. Med utgångspunkt i vårt syfte formulerades tre frågeställningar som uppsatsen utgår ifrån och för att svara på dessa används en kvalitativ ansats där fem semistrukturerade intervjuer genomförts med tre skolkuratorer, en skolsköterska och en samordnare för hedersrelaterat våld och förtryck inom centrala elevhälsan. Deltagarna kom ifrån tre olika kommuner i Sverige. Som teoretisk utgångspunkt och teoretisk ram i resultatets analys har genusperspektivet och handlingsutrymme använts. Det framkommer av resultatet att arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck i skolkontexten idag är bristfälligt och att bristande kunskap och bristen på systematiskt arbete är de främsta orsakerna. Resultatet visar också att det finns en önskan om att arbeta mer förebyggande och främjande med hedersrelaterat våld och förtryck i skolan och att det pågår en diskussion kring detta och då särskilt i relation till den nya läroplanen för skolan som implementeras hösten 2022 där hedersrelaterat våld och förtryck ingår som nytt arbetsområde. Det framkommer att arbetet och synen på tjejer och killar i en hederskontext skiljer sig åt, vilket resulterar i att tjejer och killar bemöts på olika sätt. Bristen på kunskap och systematiskt arbete tyder på att det behövs socialpedagogiska insatser i skolkontexten för att kunna synliggöra hedersrelaterat våld och förtryck, för att se till alla elever får sina behov tillgodosedda.