Bakgrund: Alla barn i svensk förskola skall så långt det är möjligt utifrån sin egen förmåga ges möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Utbildningsdepartementet (2017) definierar digital kompetens som en förmåga som utvecklas utifrån samhällets krav på dess medborgare och varje människas förutsättningar. Sveriges förskolor ska ge varje barn en hög digital kompetens, för att bidra till kunskapsutveckling och möjligheter till en likvärdig utbildning gällande användningen av digitala verktyg. Den digitala användningen förstärktes 2019 i förskolans läroplan, vilket innebär högre krav på förskollärares kompetens. Tidigare forskning påtalar att förskollärare har en positiv syn på surfplattan, men att användningen begränsas på grund av förskollärares bristande kompetens i att använda digitala verktyg. Surfplattan är ett av många digitala verktyg som möjliggör ett lärande inom många ämnesområden, så även i förskolan. 

Syfte: Syftet med studien är att undersöka användningen av surfplattan som digitalt verktyg i förskolan utifrån förskollärarnas perspektiv. Studien har tre frågeställningar som behandlar tre områden, för att skapa en mer fördjupad kunskap om förskollärares användning av surfplattani den pedagogiska verksamheten. Första frågan behandlar hur surfplattan används i den pedagogiska verksamheten, medan andra frågan bidrar till kunskap om förskollärares målsättning om den egna pedagogiska verksamheten. Slutligen behandlar tredje fråganförskollärarnas förhållningssätt till surfplattan i användning samt hur den gynnar barns utveckling och lärande. 

Metod: Studien innefattar en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer riktade till förskollärare. Insamlad data bearbetades genom tematisk analys, vilken inte är bunden till teori eller specifikt språk. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp som artefakt, stöttning, proximal utvecklingszon och mediering bidrar till att förstå surfplattans användning av förskollärare och hur de ser på digitaliseringen i den pedagogiska verksamheten i fokus. 

Resultat: I likhet med tidigare forskning framkom att förskollärare som intervjuats har ett positivt förhållningssätt till surfplattan som digitalt verktyg i förskolan. Samtliga förskollärare vill använda surfplattan med ett tydligt syfte som kan bidra till barnens lärande och utveckling. Svårigheterna är förskollärarnas upplevelse av bristande kompetens i att använda surfplattan i målinriktade processer, dvs. hur förskollärare ska implementera surfplattan medvetet i såväl spontana och planerade aktiviteter. Barnens kompetens anses god, men förskollärare upplever att förskolan och barnen har olika målsättningar med surfplattans användningsområden. Några förskollärare arbetar med att förtydliga surfplattan som lär-verktyg, för att konkretisera syftet med användningen och undvika att den enbart används för att skapa lugn i barngrupperna.

Background: All children in Swedish preschool shall, as far as possible based on their own ability, be given the opportunity to develop their digital skills. The Ministry of Education (2017) defines digital competence as an ability that is developed based on society's demands on its citizens and each person's conditions. Sweden's preschools must provide each child with a high level of digital competence, in order to contribute to knowledge development and opportunities for an equivalent education regarding the use of digital tools. The digital use was strengthened in 2019 in the preschool curriculum, which means higher demands on preschool teachers' competence. Previous research shows that preschool teachers have a positive view of the tablet, but that its use is limited due to preschool teachers' lack of competence in using digital tools. The tablet is one of many digital tools that enable learning in many subject areas, including preschool.

Method: The study includes a qualitative method. We talked to nine preschool teachers based on an interview guide and conducted semi-structured interviews. Collected data were processed through thematic analysis, which is not tied to either theory or specific language. The study is based on a socio-cultural perspective where concepts such as artifact, support, proximal development zone and mediation contribute to understanding the tablet's use of preschool teachers and how they view digitalisation in educational activities in focus.

Results: As in previous research, it emerged that preschool teachers interviewed have a positive attitude towards the tablet as a digital tool in preschool. All preschool teachers want to use the tablet with a clear purpose that can contribute to the children's learning and development. The difficulties are the preschool teachers' lack of competence in using the tablet in goal-oriented processes, ie. how preschool teachers should implement the tablet consciously in both spontaneous and planned activity. The children's competence is considered good, but preschool teachers feel that the preschool and the children have different goals with the tablet's areas of use. Some preschool teachers work to clarify the tablet as a learning tool, to concretize the purpose of the use and avoid that it is only used to create peace in the groups of children.