Increased prices of the housing market leads to bigger mortgages and higher debt-to-income ratio for Swedish households. The Swedish Financial Supervisory Authority has the task of controlling and regulating the financial risks that consumers and corporations may face. In order to regulate the increasing prices of the housing market and an elevated debt-to-income ratio, the Swedish Financial Supervisory Authority introduced a mortgage ceiling in 2010 as a first step to slow the growth of these two factors. With continued elevated price levels of the housing market as well as an increased debt-to-income ratio, another fiscal policy measure was introduced in 2016. This was the first amortization requirement which was then led by a sharpened amortization requirement two years later. The purpose of this study has been to prove if the fiscal policy measures that the Swedish Financial Supervisory Authority introduced have led to an effect that was desired. The variables that have been used in order to conduct this study are Debt-to-income ratio, GDP, employed of total occupied, Real estate price index, Disposable income, Average interest rate on mortgages, Household consumption, and dummy variables for the Mortgage ceiling, Amortization requirement as well as the Sharpened amortization requirement. The study was built on prior research on this area and the data that have been researched are from the timespan between the years of 1990-2020. The economical method used in the study is the market theory and the econometric method used was the OLSmethod. The regressions showed that the variables of the first amortization requirement, GDP, household consumption, housing market index and employed of total occupied had a significant effect on the debt-to-income ratio. The variables of disposable income, average interest rate of mortgages, mortgage ceiling and the sharpened amortization requirement proved to have no significant effect on the debt-to-income ratio and were therefor not reliable. The first amortization requirement, which was introduced in 2016, proved to have a negative beta value towards the debt-to-income ratio which meant that this fiscal policy measure did have the effect that the Swedish Financial Supervisory Authority and other decision makers wanted in the ongoing work for a more secure domestic credit market. 

Fortsatt ökande priser på bostadsmarknaden innebär större krediter och en allt högre skuldkvot för svenska hushåll. Finansinspektionen har som uppdrag att kontrollera de finansiella riskerna som konsumenter och företag kan utsättas för. För att reglera prisuppgången på bostadsmarknaden och den förhöjda skuldkvoten infördes som ett första steg år 2010 bolånetaket. Med ett fortsatt stigande fastighetsprisindex och skuldkvot för svenska hushåll så infördes 2016 det första amorteringskravet och två år efter det infördes det skärpta amorteringskravet (2018). Syftet med studien har byggt på att undersöka om amorteringskraven fått den effekt som önskats av beslutsfattarna. De variabler som har använts var skuldkvot, BNP, I arbete av sysselsatta, Fastighetsprisindex, Disponibel inkomst, Genomsnittlig bolåneränta, Hushållens konsumtion, samt dummyvariabler för Bolånetaket, Amorteringskravet (2016) och det Skärpta amorteringskravet (2018). Studien har byggt på äldre forskning som gjorts genom åren och perioden där datan har mätts är mellan 1990-2020. Den ekonomiska modellen som har använts var marknadsteorin och den ekonometriska metoden som används för att undersöka datan var OLS metoden. Regressionen visade att det första amorteringskravet (2016), BNP, hushållens konsumtion, Fastighetsprisindex och I arbete av sysselsatta hade en signifikant påverkan på skuldkvoten. Variablerna för disponibel inkomst, genomsnittliga bolåneräntan, bolånetaket och det skärpta amorteringskravet (2018)var inte signifikanta och var därmed inte tillförlitliga. Det första amorteringskravet som infördes 2016 visade sig ha ett negativt betavärde gentemot skuldkvoten och med statistisk signifikans. Detta innebar att denna finanspolitiska åtgärd fick den effekt som beslutsfattarna strävade efter i det pågående arbetet mot en säkrare inhemsk kreditmarknad.