Flera forskare påtalar att offentliga organisationer behöver byta ut detaljstyrning och onödig formalism mot en mer tillitsbaserad styrning med ökat professionellt handlingsutrymme för offentligt anställda chefer och medarbetare. År 2016 inrättade regeringen en särskild statlig utredning med namnet Tillitsdelegationen som under åren 2016-2020 hade till uppgift att bidra till en mer tillitsbaserad styrning i den offentliga sektorn. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om och hur idéerna om tillitsbaserad styrning kommer till uttryck på strategisk nivå i statliga myndigheter. Den har inriktats på perioden 2014-2021. Studien har genomförts i form av en kvalitativ dokumentanalys av verksamhetsplaner upprättade på myndighetsnivå. Verksamhetsplaner från fyra myndigheter och tre tidpunkter (2014, 2018, 2021) har analyserats. Den teoretiska referensramen har utgjorts av en beskrivning av styrning, tillitsbaserad styrning,Tillitsdelegationens principer och ny institutionell teori. Dokumentanalysen av verksamhetsplanerna har baserats på Tillitsdelegationens vägledande principer. Empiri och analys av den visar att idéer i linje med tillitsbaserad styrning kommer till uttryck i verksamhetsplanerna på strategisk nivå under den studerade tidsperioden. Med det är ingen sammanhängande bild som framträder i studien gällande hur tillitsbaserad styrning kommer till uttryck. Principer som medborgarorientering, handlingsutrymme och stöd uttrycks i planerna, men i olika grad och vid olika tidpunkter. Studiens viktigaste slutsats är att tillitsstyrning kommer till uttryck på strategisk nivå i verksamhetsplanerna, men att det inte finns något tydligt mönster eller mode över den studerade perioden i hur det kommer till uttryck. Studien visar vidare att två av myndigheterna i slutet övergått till fleråriga och mer övergripande målformuleringar, vilket kan indikera en kommande ökad grad av tillitsbaserad styrning på strategisk nivå. Studien kan även visa att stödverksamhetens roll och principen om stöd generellt är otydlig i ledningens strategiska styrning genom verksamhetsplanerna. Det finns skäl att tro att en mer tillitsbaserad styrning skulle kunna uttryckas och uppnås genom att med stöd av verksamhetsplaner tydligare involvera och rikta stödverksamheten mot att skapa förutsättningar för kärnverksamheten. 

Several researchers point out that public organizations need to replace detailed governance and unnecessary formalism with a more trust-based governance with increased professional room to maneuver for publicly employed managers and employees. In 2016, the government set up a special function called Tillitsdelegationen(the Trust Delegation), which during the years 2016-2020 had the task of contributing to more trust-based governance in the public sector. This study aims to contribute with knowledge about and how the ideas of trust-based governance are expressed at a strategic level in government agencies. It has focused on the period 2016-2021. The study has been carried out in the form of a qualitative document analysis of business plans. Business plans from four authorities and three dates (2014, 2018, 2021) have been analyzed. The theoretical frame of reference has consisted of a description of governance, trust-based governance, the principles of the Tillitsdelegationen and institutional theory. The document analysis of the business plans has been based on the guiding principles from Tillitsdelegationen. Empirical data and analysis of it show that ideas in line with trust-based governance are expressed in the business plans at a strategic level during the period studied. However, there is no coherent picture that emerges in the study regarding how trust-based governance is expressed. Principles are expressed in the plans, but to different degrees and at different times. The most important conclusion of the study is that trust management is expressed at a strategic level in the business plans, but that there is no clear pattern or fashion over the studied period in how it is expressed. The study also shows that two of the authorities switched to multi-year plans and more general goal formulations, which may indicate a future increased degree of trust-based governance at a strategic level. The study can also show that the role of support functions and the principle of support in general are unclear in the business plans. There is reason to believe that more trust-based governance could be expressed and achieved by, with the support of business plans, more clearly involvingand directing the support functions in the authorities towards the core business.