Bakgrund: Resultat från PISA-undersökningar visar på att svenska elevers kunskaper i matematikämnet har försämrats. Tidigare forskning lyfter fram att lärares didaktiska val i matematikundervisningen påverkar elevers resultat i ämnet. Både tidigare och nuvarande läroplaner samt olika perspektiv inom matematikdidaktik har satt sin prägel på matematikundervisningen i skolan.

Syfte: Studien ämnar undersöka vilka matematikundervisningsmetoder som en grupp verksamma lärare i årskurs 1–3 använder sig av samt deras erfarenheter av de olika undervisningsmetoderna. Vidare avses studien att synliggöra vilka faktorer som en grupp lärare anser influerar i valet av undervisningsmetod. 

Metod: Undersökningen har utförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer tillsammans med sex verksamma matematiklärare i årkurs 1–3. Med en fenomenologisk ansats möjliggörs det att undersöka lärares upplevda erfarenheter. Studien utgår därför från ett fenomenologiskt perspektiv med inriktning på matematikdidaktisk forskning. 

Resultat: Studien belyser den didaktiska frågan hur och synliggör sex matematiklärares erfarenheter av matematikundervisningsmetoderna; TRR-undervisning (Tänka, Resonera och Räkna), traditionell matematikundervisning, digital matematikundervisning och praktisk matematikundervisning. Genom analysarbetet identifierades sju faktorer som en grupp lärare anser påverkar deras didaktiska val. Resultaten synliggör att kunskapsutveckling, elevers fokus och klassrumsklimat är faktorer som lärarna i studien främst tar hänsyn till när de beslutar vilken matematikundervisningsmetod de ska använda sig av.