Den nya skollagen ställer krav på en samlad elevhälsa där varje skola ska ha tillgång till yrkeskategorier som har legitimitet till medicinska, psykosociala, psykologiska och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan, som består av skolläkare, skolsköterska, kurator, skolpsykolog och specialpedagog/-lärare, är ett internationellt unikt och relativt nytt fenomen i Sverige. Teamets huvuduppgift är att, genom ett tvärprofessionellt samarbete, bidra till en djupare förståelse på elevernas behov och situationer och sätta grunden för deras goda hälsa -psykisk som fysisk- vilket bidrar vidare till bättre skolresultat. Medan syftet med en samlad elevhälsa beskrivs tydligt i skollagen, finns det inget specifikt, gemensamt sätt att organisera och strukturera arbetet på. Elevhälsoarbetet organiseras lokalt i varje skola och kan därför finnas stora skillnader mellan olika skolor runt om i landet.

Syfte: Belysa huruvida det tvärprofessionella samarbetet som sker i skolan lever upp till skollagens krav, förväntningar och vision om en fördjupad förståelse och ett salutogent synsätt på eleverna samt vilka faktorer kan påverka detta samarbete.

Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och inriktning metasyntes har genomförts grundad på åtta vetenskapliga studier. Studierna analyseras utifrån en induktiv innehållsanalys.

Resultat: Resultatet visar att teamets tvärprofessionalitet inte syns i det dagliga praxis, alltså i analys och föreslagna lösningar av olika situationer och problem som uppstår i skolan. Det finns fortfarande ett patogent synsätt på elevers svårigheter som tenderas läggas hos individen och inte som svar på pedagogiska praktiker och lärmiljön i stort. Det verkar dock finnas en utveckling mot ett salutogent perspektiv där viljan och ett aktivt arbete för elevhälsans utveckling utförs. Dessutom visar resultaten att ledarskap, sekretess, teamets tillgänglighet, tydliga mål och strukturer samt lärares delaktighet i elevhälsomöten är några faktorer som kan påverka samverkan.

The new Education Act requires a unified student health where each school should have access to professional categories that have legitimacy to medical, psychosocial, psychological and special education interventions. Student health, which consists of school doctors, school nurses, counselors, school psychologists and special educators/teachers, is an internationally unique and relatively new phenomenon in Sweden. The main task of the team is to, through a cross-professional collaboration, contribute to a deeper understanding of the students' needs and situations and set the foundation for their good health - mental as well as physical - which further contributes to better school results. While the purpose of a collective student health is clearly described in the Education Act, there is no specific, common way of organizing and structuring the work. Student health work is organized locally in each school and can therefore be major differences between different schools around the country.

Aim: Highlight whether the cross-professional collaboration that takes place in schools lives up to the requirements, expectations and vision of the Education Act for a deeper understanding and a salutogenic approach to the students and what factors can influence this collaboration.

Method: A systematic literature review with a qualitative approach and focus on metasynthesis has been conducted based on eight scientific studies. The studies are analyzed based on an inductive content analysis.

Results: The result shows that the team's cross-professionalism is not visible in daily practice, i.e. in the analysis and proposed solutions of different situations and problems that arise in school. There is still a pathogenic view of students' difficulties that tends to be placed in the individual and not in response to pedagogical practices and the learning environment at large. However, there seems to be a development towards a salutogenic perspective where the will and active work for the development of student health is carried out. In addition, the results show that leadership, confidentiality, team accessibility, clear goals and structures, and teachers' participation in student health meetings are some factors that can affect collaboration.