Studiens syfte är att undersöka utifrån ett brukar och professionsperspektiv hur Covid-19 har påverkat personer som bor i bostad med särskild service. 37 enkäter genomfördes av personer som bor i bostad med särskild service samt 2 semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer i Västsverige. I den kvalitativa analysen synliggjordes fyra huvudsakliga teman som ansågs som centrala under rådande pandemin. I den kvantitativa analysen återfanns det inga variabler som korrelerade med varandra. Studiens resultat visade att det fanns en differens hur individerna i bostad med särskild service upplevde sin tillvaro under Covid-19 gentemot hur professionsperspektivet upplevde att förhålla och verkställa pandemins restriktioner och riktlinjer till individerna. Resultatet visade att trots differensen i upplevelsen så har organisationen jobbat utifrån rådande lagstiftning för att kunna tillgodose individernas behov i bostad med särskild service. Tidigare forskning och litteratur visar att funktionshindrande löpte en större risk att drabbas av isolering och påverkan av psykisk ohälsa under Covid-19 än övrig befolkning. Detta då de redan innan var en marginaliserad grupp i samhället. Studiens resultat påvisar att individerna själva har fått ta del av samhällets arenor i mindre utsträckning men blivit erbjudna andra valmöjligheter utifrån verksamhetens resurser. Från professionsperspektivet ansågs det viktigt att jobba med individens behov i centrum under Covid-19 för att kunna möjliggöra till delaktighet. I en framtida samhällskris behövs det individuella arbetssättet fortsätta att stärkas och tidigt inkludera brukarna i beslutsprocesserna för att kunna upprätthålla lagstiftningens intentioner samt att brukarna skall bli erkända samhällsmedborgare.