Hållbarhetsrapportering har länge varit något företag upprättar på frivillig basis fram tills att EU-kommissionen fastslog direktivet 2014/95/EU. Detta medförde att Sverige omfattades av regleringen och år 2016 verkställdes regleringen i årsredovisningslag (1995:1554). Tidigare forskning visade på att rapporter som publicerats efter att lagen trädde i kraft innehöll stora brister på grund av informationen i rapporterna var alldeles för ytlig och viss information saknades. Eftersom klädbranschen kännetecknades av stor miljöpåverkan var det extra intressant att studera klädföretag till följd av att företagen har mycket att redogöra för i sina hållbarhetsrapporter.

Syftet var att öka förståelsen för hur ändring av årsredovisningslag (1995:1554) har påverkat klädföretags hållbarhetsrapporter innehållsmässigt, i dess omfattning och kvalité.

En teoretisk analysmodell utvecklades för att användas som ett verktyg för att förklara vad som kan ha legat till grund för eventuella förändringar i rapporternas innehåll. För att undersöka ifall det har skett en förändring utfördes en innehållsanalys på 18 hållbarhetsrapporter från sex olika klädföretag, där innehållet har granskats utifrån olika kriterier för att bedöma rapporternas omfattning och kvalité.

Resultatet som framkom från innehållsanalysen indikerade på att årsredovisningslag (1995:1554) inte har påverkat innehållet från stora företags hållbarhetsrapporter i dess omfattning och kvalité, eftersom de redan innan lagen hade utvecklade rapporter. Däremot gick det att urskilja förändring i de mindre företagens hållbarhetsrapporter före och efter lagen. Legitimitetsteorin kan vara en möjlig förklaring till varför ingen förändring kunde urskiljas hos de större företagen medan den förändringen som framkom i de mindre företagens rapporter bland annat kan förklaras genom institutionell teori i form av isomorfism.

Sustainability reporting has long been something companies establish on a voluntary basis until the European Commission adopted the Directive 2014/95 / EU. This meant that Sweden was covered by the regulation and in 2016 the regulation was implemented in the law (1995:1554). Previous research showed that reports published after the law came into force contained major shortcomings due to the information in the reports being far too superficial and that some information was missing. The clothing industry was characterized by a large environmental impact, and because of that it was extra interesting to study clothing companies since the companies had a lot to explain in their sustainability reports.

The purpose was to increase understanding of how the change of the law (1995:1554) have affected clothing companies sustainability reports in terms of content, scope and quality.

A theoretical analysis model was developed to be used as a tool to explain eventual changes in the reports. To analyze whether there has been a change, a content analysis was performed on 18 sustainability reports from six different clothing companies, and different criteria have been developed to analyze the scope and quality of the reports.

The results from the content analysis indicated that the law (1995:1554) did not affect the content of large companies' sustainability reports based on scope and quality. This because the companies already had developed reports before the law. But the result showed that it was possible to find changes in the smaller companies sustainability reports before and after the law. The theory of legitimacy can be a possible explanation why changes could not be found in the larger companies, while the change that emerged in the reports of the smaller companies can be explained by institutional theory in the form of isomorphism.