Bakgrund: Livsstilsrelaterad ohälsa ökar bland barn och ungdomar, såväl fysiskt som psykiskt. Levnadsvanor utvecklas i tidig ålder och brukar följa med upp i vuxna år. Därför är det viktigt att tidigt identifiera vad varje barn och familj har behov av för stöd för att främja hälsosamma levnadsvanor. Under hälsosamtalen på barnavårdscentralen (BVC) är det då av vikt att ge information och möta familjen utifrån deras specifika behov och förutsättningar. Tidigare studier har visat att sjuksköterskor kan uppleva utmaningar med att hålla hälsosamtal gällande levnadsvanor, särskilt när det gäller övervikt. På uppdrag av barnhälsovården i Fyrbodal har vi analyserat fokusgruppsintervjuer med BVC-sjuksköterskor som arbetar på BVC, för att identifiera deras upplevelse av att föra hälsosamtal.

Syfte: Att undersöka BVC-sjuksköterskors upplevelser av att hålla hälsosamtal på BVC, med särskilt fokus på levnadsvanor.

Metod: Kvalitativ innehållsanalys av två fokusgruppsintervjuer.

Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: att skapa struktur och stöd, att skapa relation och tillit samt att utgå från familjens förutsättningar. Resultaten visade att det kunde vara utmanande att samtala levnadsvanor, och att det var viktigt att skapa tillit till föräldrarna för att kunna bidra till stöd och förändring. Fynden talar för att vissa strategier och verktyg kunde fungera som pedagogiskt stöd för samtalet, men även att mycket inom barnhälsovården upplevs föråldrat och inte är anpassat för dagens digitaliserade samhälle eller för familjer med olika kulturer och normer. 

Slutsats: Levnadsvanor är viktiga för barns utveckling av hälsa, och måste hanteras med en god kommunikationsförmåga och förmåga att skapa tillitsfulla relationer för att hantera frågor och situationer som kan vara av känslig karaktär. Sverige är idag ett heterogent samhälle vilket ställer krav på BVC-sjuksköterskan att ha kunskap och förmåga att möta sina egna så väl som andras kultur och normer.

Background: The problem with lifestyle-related illness is increasing among children and adolescents, both physically and mentally. Living habits are implemented at an early age and usually continues in adulthood. Therefore, it´s important to early identify the needs for every child and family to support them in promoting healthy lifestyles. During the health talks at the Child Health Care Centre (CHC), it´s important to create a good relationship and provide information that is adapted to the family's needs and conditions. Previous studies have shown that CHC-nurses may experience challenges in conducting health talks regarding lifestyles, especially when it comes to obesity. On behalf of Child Health Care in Fyrbodal, we have analyzed focus group interviews with CHC-nurses who work at CHC, to identify their experience of conducting health talks.

Aim: The aim is to investigate child health care nurses' experiences of having health talks, with a special focus on lifestyle.

Method: Qualitative content analysis of two focus group interviews.

Results: The analysis resulted in three categories: to create structure and support, to create relationships and to start from the family's conditions. The results showed that it could be challenging to talk about lifestyle habits, and that it was important to create trust in the parents in order to be able to contribute to support and change. The findings suggest that certain strategies and tools could function as pedagogical support for the conversation, but also that much in child health care is perceived as outdated and not adapted to today's digitalized society or to families with different cultures and norms.

Conclusion: Living habits are essential for how a child’s health is developed and must be addressed, thus it is important to have good communication skills and capacity to build trustful relations to handle issues and situations that may be of a sensitive nature. Sweden is today a heterogenous society, which places demands on the nurse to have the knowledge and ability to manage the own as well as others' culture and norms.