In this research paper, we have tested two models’ performance according to the positive portfolio theory, namely the CAPM and APT model. Our regression results showed OMXPI had superior explanatory power over the excess return on large-, mid-and small cap in the Swedish market. We constructed an APT-four-factor model where we implemented market risk premium and added macro-economic factors (IPI, CPI, and Repo rate). The macro-economic factors we have used have shown to have a relationship with stock returns. Where the stock returns were exposed to systematic economic news and that they are priced in accordance with their sensitivities with macro-economic variables (Chen et al, 1986). We couldn’t reject the null hypothesis for the models’ performance. Thus, we can conclude that APT was not better at explaining excess return for Swedish companies in comparison to the CAPM. 

I den här forskningsartikeln har vi testat två modellers prestanda enligt den positiva portföljteorin, nämligen CAPM- och APT-modellen. Våra regressionsresultat visade att OMXPI hade överlägsen förklaringskraft över överavkastningen på stora, medelstora och små svenska bolag. Vi konstruerade en APT-fyrfaktormodell där vi implementerade marknadsriskpremie och lade till makroekonomiska faktorer (IPI, KPI och reporänta). De makroekonomiska faktorer vi använt har visat sig ha ett samband med aktieavkastning. Där aktieavkastningen exponerades för systematiska ekonomiska nyheter och att de prissätts i enlighet med deras känslighet med makroekonomiska variabler (Chen et al, 1986). Vi kunde inte förkasta noll hypotesen för modellernas prestanda. Därmed kan vi dra slutsatsen att APT inte var bättre på att förklara överavkastning för svenska företag i jämförelse med CAPM.