During the last decade, the indebtedness of Swedish households has increased drastically. Sweden today has a loan of approximately SEK 400,000 per person. During the same period, Finansinspektionen has taken several different measures to prevent and limit the development of indebtedness. There are several researchers who said that this will have consequences and that there are great risks for households with large mortgages.

The purpose of this study is to find out and explain which macroeconomic variables affect Swedish household debt for the period 2001-2021. The study has been carried out with a quantitative method and statistical analyzes have been carried out through linear regressions, for this we have used SPSS to test our theory. We have used the OLS method to analyze the time series and to be able to investigate the effect of the explanatory variables on the dependent variable, when they have been highly correlated, we have tested multicollinearity and stationarity is tested by unit roots, to arrive at the study results.The results show that disposable income has the greatest impact on household indebtedness. The relationship between disposable income and household indebtedness shows that an increase in disposable income, will result in an increase in household indebtedness.

Under det senaste decenniet har de svenska hushållens skuldsättning ökat drastiskt. Sverige har idag en belåning på ungefär 400 000 kronor per person. Finansinspektionen har under samma period vidtagit en rad olika åtgärder för att förhindra och begränsa utvecklingen av skuldsättningen. Det finns flertalet forskare som har slagit larm om att detta kan komma att få konsekvenser och att det finns stora risker för hushållen med stor belåning. Syftet med denna studie är att ta reda på och förklara vilka makroekonomiska variabler som påverkar de svenska hushållens skulder för perioden 2001 till 2021.Studien är genomförd med en kvantitativ metod och statistiska analyser har genomförts genom linjära regressioner, till detta har vi använt SPSS för att pröva vår teori. Vi har använt oss av OLS metoden för att analysera tidsserien och för att kunna undersöka vilken påverkan de förklarande variablerna har på den beroende variabeln, när de varit högt korrelerade, har vi prövat multikollinearitet och stationäritet är prövat genom enhetsrötter, för att komma fram till studiens resultat.

Resultatet visar att disponibel inkomst har störst påverkan på hushållens skuldsättning. Sambandet mellan disponibel inkomst och hushållens skuldsättning visar att en ökning i den disponibla inkomsten, kommer att resultera i en ökning hos hushållens skuldsättning.