År 2014 var året då de första från högskoleprogrammet ”Grundlärare med inriktning Fritidshem” tog examen. Men, då denna utbildning utöver fritidshemmets pedagogik även gav dubbel behörighet (att förutom i fritidshem även undervisa i ett praktiskt-estetiskt ämne som Bild, Musik eller Idrott och Hälsa), kvarstår det faktum att de fritidspedagoger som examinerats i den äldre fritidspedagogutbildningen som fanns innan år 2001 inte per automatik har fått en behörighet i ett praktiskt-estetiskt ämne. Den äldre utbildningens fritidspedagoger saknar behörighet utöver att undervisa i fritidshemmet, och har alltså inte en lika tydlig och ämnesrelaterad uppgift när de arbetar under den obligatoriska skoldagen. På grund av detta intresserar vi oss för vad fritidspedagoger med en äldre och enkelspårig examen gör under den obligatoriska skoldagen, samt hur dessa fritidspedagoger upplever att deras kompetens tas tillvara på under den obligatoriska skoldagen. 

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur erfarna fritidspedagoger utan ämnesbehörighet från den senaste fritidslärarutbildningen, d.v.s. med en äldre fritidspedagogutbildning, upplever att de får utnyttja sin kompetens under den obligatoriska skoldagen. 

Metod: Vår studie utgår ifrån en kvalitativ design och innehållsanalys som metod. Utifrån studiens syfte och frågeställning har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer för att samla in intervjumaterialet.

Resultat: Resultatet i studien utifrån fritidspedagogernas upplevelser tyder på att deras arbete under den obligatoriska skoldagen delvis består av stöttning i klass med klassläraren eller förskoleklassläraren. Resultatet tyder även på att uppdraget kan upplevas otydligt men samtidigt präglas av en statusjakt, där man vill ha ett erkännande för sitt arbete och sin yrkesroll genom att få arbetsuppgifter som ger en högre status och subjektspositioneringar inom diskursen den obligatoriska skoldagen som är mer framträdande. Det som fritidspedagogerna faktiskt gör under dagen varierar mellan våra informanter, vilket antyder att det är olika från skola till skola och avdelning till avdelning hur en fritidspedagogs kompetenser utnyttjas av respektive skola. Detta verkar i sin tur hänga ihop med hur rektorn på respektive skola har vetskap om, och tar tillvara, fritidspedagogernas egna kompetenser i uppdraget under skoltid under den obligatoriska skoldagen, samt hur man som fritidspedagog strävar mot att få arbetsuppgifter med högre status, som man t.ex. kan få genom att man står upp för sina kompetenser för att man ska kunna arbeta med dessa under den obligatoriska skoldagen. Informanterna lyfter till exempel att kompetenserna lyfts fram då de arbetar med läsinlärning och musik, något som två av våra informanter berättar om.